
¿Här är jag, här står jag. Mellan liv och livsstil, mellan Odenplan och Stureplan. Mellan hjärta och disco, mellan midnatt och gryning. Ja, det är väl så. Som violetta du och violetta jag bland violetta allihop. För resten av våra liv, tror du inte det? På gott och på ont. Så där som människor är. Mänskliga.¿ Efter fyra romaner kommer Per Hagman med en samling suggestiva noveller där han erövrar ny mark för sitt författarskap. På en gång inkännande och avslöjande skildrar han en samtid där människorna tänjer gränserna till det yttersta. De lever i en utkantstillvaro där drömmen om glamour eller något som kan döva deras längtan är det enda som räknas och där sexualiteten ofta blir medlet för...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Inledande "Slätten" är av olika anledningar (mycket tack vare att jag är bekant med miljön som beskrivs) en av de bästa noveller jag läst. Generellt är det de gamla vanliga tema som Hagman brukar behandla: utanförskap, längtan bort och landsbygd kontra metropol. Ibland väldigt träffsäkert och rörande, ibland tröttsamt och förutsägbart.
Betyg
Jag tyckte det började rätt bra, men tröttnade rätt snabbt. Läste inte alla novellerna. Han skriver bra, men det är något som gör att det inte fångar mig. Ett tag tänkte jag att det är miljöerna som jag inte känner igen mig i, men jag fångas ju av andra böcker med miljöer som jag aldrig har upplevt eller känner mig hemma i. Jag vet inte och det irriterar mig lite men jag tycker ju inte bättre om det för det.