Noboru är ingen vanlig trettonåring. Inifrån en trång och mörk byrå observerar han med svartsjuk blick sammansmältningen av två kroppar. Det är hans vackra mor, änkan Fusako, och den tystlåtne och väderbitne sjömannen Ryuji som funnit kärleken hos varandra. Tillsammans med sina gängkompisar bestämmer sig Noboru för att ställa Ryuji inför rätta. Yukio Mishima (1925-1970) var en av Japans mest produktiva och internationellt mest uppmärksammade 1900-tals författare. Han skrev åtskilliga noveller, romaner och skådespel varav flertalet översatts till svenska. Sjömannen som föll i onåd hos havet (1963, på svenska 1967) är en psykologiskt laddad och stilistiskt fulländad roman - allmänt ansedd som ett av hans mest engagerande verk. Denna nyutgåva är försedd med en inledning av Ragnar Strömberg.
Visa mer
Recensioner
Betyg
En oroande men likväl övertygande läsning.
Kärnan i den här boken innehåller ett gäng unga tonåringar med psykopatiska drag. Skildringen är en filosofisk metafor kring mänsklig natur. Den unga huvudkaraktären gillar att i smyg titta på sin änka till mor i hennes sovrum genom ett hål i väggen. En dag upplever han genom hålet den känslomässiga inkräktaren i form av en sjöman, som inte är den hjälten han som son anser att han själv förtjänar.
Innan du scrollar vidare till nästa recension med skakande huvud måste du veta att den här boken är helt häpnadsväckande. Varje stycke spetsar dig med en fascinerande precision. Jag tillät de 131 sidorna ta sin tid, fast jag kunde ha skummat igenom den rätt snabbt. Jag lät det hemska och surrealistiska vidröra mig. Jag är okej med det nu.
När jag vaggas in av denna fascinerande författare, inser jag att jag också tittar genom ett hål i väggen precis som den unge icke psykopaten, jag är maktlös att titta bort. Jag blev opassande förförd utan att bli påkommen. Det är utsmyckade prosa från början till slut och avslutas med en tragisk twist som för handlingen till ett snyggt slut.
Hur kan något vara så vackert när det är en så oroande läsning?
Betyg
finstämd, brutal, hårdnackad, poetisk, vacker. en riktig överraskning efter att jag läste Sol och Stål för ganska många år sedan och gillade den sådär. en sjöman lämnar havet för en kvinna, vilket kvinnans son (som är i en fascinerande och skrämmande beskriven våldscirkel) inte uppskattar.