Sista resan

Jensen, Carsten

| 2009

Flag from sv

118


Marinmålarens konst, kärlek och död Läste ni Vi, de drunkade, Carsten Jensens storverk om den lilla staden Marstal på Ærø, om befolkningen och sjöfarten som utgick därifrån under hundra år? Flera personer från den boken återkommer i Sista resan. Viktigast är förstås romanens huvudperson, målaren Carl Rasmussen. Med sina vackra målningar av fartyg, himmel och hav har han nått stora framgångar och kunnat skapa ett gott liv åt sig och sin familj i Marstal. Men nu, år 1893, vill han göra upp med sin dragning till det idylliska, sluta måla väggprydnader och hitta tillbaka till konsten. Han reser till Grönland för att försöka finna den inspiration som fyllde honom när han var ung konstnär och hade fattat det ovanliga beslutet att resa norrut. Hans ungdoms Grönlandsresa ledde till hans genombrott som målare, men den här gången blir resan en skoningslös självuppgörelse. Författaren Carsten...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Maritha .

2016-02-23

Betyg

Vacklar lite mellan stark trea och svag fyra. Bra, men tyvärr inte alls lika bra som Vi, de drunknade. Kan tänka mig att jag skulle gett en fyra om jag hade läst den här före Vi, de drunknade.

Opera

2016-01-14

Betyg

Gav den tre stjärnor i betyg. Den är egentligen bättre än så, men tilltalade inte mig mer än så.

Klinga

2013-12-16

Betyg

Det kanske är en lyckträff att jag inte har läst "Vi, de drunkade". För jag njuter av läsningen av "Sista resan". Han berättar på samma finstämda sätt som den holländske författaren Maarten T´Harts berättelser från sin barndom. Nu ska jag läsa föregångaren.

Kenneth Olausson

2011-10-11

Betyg

Handlar om marinmålaren Carl Rasmussen. Men när Jensen klämmer på färgtuberna för att måla hans porträtt, så blir det ingen vacker tavla. Jämfört med "Vi, de drunknade".

M

Mary G

2011-08-17

Betyg

Efter Vi, de drunkade hade jag skyhöga förväntningar på den här boken och den levde upp till dem alla. Båda böckerna rekommenderas varmt.

Anna Widerberg

2011-07-12

Betyg

 

Är talang en gåva eller en förbannelse? Den frågan stannar kvar hos mig efter att jag läst Carsten Jensens Sista resan. Carl Rasmussen växer upp i en liten dansk stad hos pappan, skräddarmästaren, och mamman som föder barn efter barn. Redan när Carl är liten upptäcks hans talang av en välbärgad man i staden och han förses med målarmaterial. Han ska bli Konstnär. Och han blir Konstnär. En erkänd Marinmålare. Han Lyckas.

Men hela sitt liv befinner han sig i skarven mellan å ena sidan den färgskala han lärt sig använda under sin utbildning och löftet han en gång gav att aldrig måla något fult och å andra sidan en längtan efter starka färger och starka känslor som väcktes av en rännil koboltblå färg utmed gatan utanför färgarmästarens hus i hans barndoms stad. Som ung man stänger han av sina egna starka känslor när hans älskade Henrietta dör och han gifter sig med hennes syster av omsorg om familjen som hon lämnar efter sig. I sin målargärning håller han sig till den milda och lite dova färgskala som förväntas av en marinmålare och när Carl en dag träffar en fransk konstnär som målar ögon i koboltblått så skrämmer det nästan livet ur Carl Rasmussen.
Hans sista resa går till Grönland. De var också dit han reste som ung lovande konstnär och det var efter den resan han fick sitt genombrott. Nu vill han hitta det han kanske såg då men inte vågade se. Det vilda. Det okontrollerbara. Han vill tillbaka till sin ungdoms glöd. Det blir inte så.
Men hur är det då? Är talang en gåva eller en förbannelse? Jag vet inte men jag får en känsla av att Carl Rasmussen många gånger skulle ha önskat att han kunde lämna sin talang därhän och istället ägna sig åt ett stilla liv med sin hustru och deras åtta barn. Samtidigt drivs han av den talang han har att förvalta. Han vill bli allt han kan bli men vet inte hur han ska komma dit.
Frågorna om konstnärsskap som Carsten Jensen ställer i Sista resan lämnar mig ingen ro.

Pia W

2010-07-21

Betyg

Välskriven och rätt tragisk. Inte samma djup som "Vi, de drunknade", men CJ kan verkligen berätta vackert.

Annika Lönneborg

2010-06-29

Betyg

Härlig läsning, men lite för sorglig.

K

Karin Löfstrand

2010-06-29

Betyg

100626: Av språket blir jag bara lycklig, men tyvärr lever inte historien upp till samma fina nivåer som "De drunknade". Lite för segt, det kunde gott fått handla lite mer om frun som verkar vara en mer intressant person.

Hedvig K

2010-04-25

Betyg

Gav inte mersmak - lite för långsam för min smak. De sista 50 sidorna var de bästa i hela boken.