"Vart jag mig i världen vänder, Finistère, Stockholm, staden nära Nantes - det är det dagliga livet som är mig övermäktigt, det lilla fina vanliga skitlivet som dagligen brakar ihop efter det att den stora katastrofen har klingat ut. Detta det dagliga livet som inte tar slut förrän jag gör det själv och var och en som har följt mina spår vet att den dag när mitt vanliga liv tar slut är jag inte med. Jag är inte med på det, den dagen mitt vanliga liv tar slut är jag långt härifrån."
Sista boken från Finistère är en fristående fortsättning på Priset på vatten i Finistère.
Bodil Malmsten är bosa
Visa mer
Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker
Det fina med Bodil är att hon skriver så oknussligt och vackert om både enkelt och svårt att jag baxnar.
Jag stryker under meningar som träffar mig särskilt väl, de där som gör att jag måste pausa och lyfta blicken en stund, på var och varannan sida.
Det här är femte boken som jag läser av Bodil Malmsten. Hon skriver om helt vardagliga saker, särskilt i sina sk loggböcker. Ändå vill man bara läsa vidare, eftersom man trivs i författarens sällskap.
Nu har hon gjort samma sak en gång för mycket, tror jag. Hursomhelst känns det inte lika roligt längre och ganska mycket som att man har hört det förut.