
Avundens bittra besvärjelse ?Claire,Jag vet att min bitterhet består av frusen sorg och slocknad vrede. Men jag ska smälta bitterhetens is. Jag ska komma till min rätt igen. Stiga fram ur skuggorna, ja, det ska jag. Finklädd. Innan det mörknar för dina ögon ska du förstå vem jag är.?Hon, den första hustrun, riktar sig i brev till Claire, kvinnan hon inte kan släppa taget om, kvinnan som nu är gift med hennes Felix. Han, som skulle ha varit pappa till den son som aldrig föddes, han som kränkte och förnedrade och inte lämnade någon plåga oprövad.Claire och Felix blir den himlakropp som allting kretsar kring, deras välstånd och lycka ? Claires skönhet, sonen med de blåaste ögon ? överskuggar till slut både det egna konstnärskapet och vardagen tillsammans med dottern Ma och blir till en stor bitterhet. Hon iakttar och smyger, tar sig in i familjens sommarhus, fläckar och...
Visa mer
Recensioner
Betyg
För några år sedan var den här boken stor i bokbloggosfären. Jag hade nog inte riktigt klart för mig vad det var för typ av bok, men när jag hittade den på bokrean 2013 så slank den med. Lite förvånad, och besviken, blev jag när jag upptäckte att den är en sorts brevroman. Läs mer på http://bokslut.blogspot.se/2016/07/sfinx-av-christine-falkenland.html
Betyg
Benämningen "bitterfitta" är det första jag kommer att tänka på när jag läser boken. En riktig "feel-bad-bok" (som motsats till "feel-good-bok") som får en på riktigt dåligt humör!
Bokens jag är en riktigt sjuk kvinna, bitter, avundsjuk och avundsam och tvångsmässigt fixerad.
Det hade kunnat utvecklas till en riktigt spännande bok, men det gör det inte. Spänningen drivs upp för att sen bara plana ut. Ingenting driver historien framåt, kvinnan bara fortsätter älta i samma hjulspår.
Språket däremot är intressant, det höjer betyget något. Men samtidigt sänker det; Falkenland låter bokens jag ha ett allt för avancerat språk i sina brev, ett språk som inte sammanfaller med karaktären i övrigt. Detta upplevs som ytterst irriterande.
Jag blir ändå nyfiken på författaren; kanske kommer språket mer till sin rätt i någon av hennes andra böcker?
Betyg
En intensiv, repetitiv, närgången studie av vad avund kan få en människa till. Romanen är skriven i form av brev från den före detta hustrun till mannens nya (vackra, lyckade, lyckliga) hustru. Kraftfullt, poetiskt språk som inte släpper taget utan envetet driver fram berättelsen mot en hotande katastrof.
Betyg
Nu är det andra gången jag försöker läsa Christine Falkenland och det funkar bara inte. Jag förstår helt enkelt inte hennes sätt att tänka. Läste dock ut boken då jag känner igen mig i miljöerna. Att separationer är svåra - det vet jag av erfarenhet - men bokens huvudperson är ju snarare psykotisk än en försmådd kvinna. CF har en mycket mörk och svår sida som är obegriplig när man ser denna glada och söta kvinna promenera förbi med sina hundar.
Betyg
spännade perspektiv som allt mer öppnar för alla känslor i ett förhållande som för länge sen avslutats . Visar hur kärlek, avund, hat smyger sig in och blandas ihop i minnen. ett smygande obehag vart den växande avunden bär iväg... skildrat som i tidgare böcker av F i ett vackert och lättillgängligt språk.rekommenderas ihop med annat hon skrivit.