Recensioner
Betyg
Sakta men säkert läser jag mig igenom Vilhelm Mobergs bibliografi. Denna gång hade turen kommit till Sänkt Sedebetyg, en skildring av Knut Torings uppväxt i början av 1900-talet. Likt många andra av Mobergs karaktärer växer Knut upp i Småland.
Boken tar dock sin början i ”den stora staden”, Stockholm, där mannen Knut Toring numera bor och arbetar. Beskrivningen av det monotona kontorsarbetet, pendlingen dit, människor som hela tiden är på väg någonstans, även om detta är i mitten av 1930-talet, kan nog många känna igen sig i även idag. Knut filosoferar i om detta var vad han ville som ung och boken handling flyttar till hans barndom i en gård på landet i Småland.
Skildringen är den av ett typiskt barn, i en typisk familj på en typisk plats. Funderingar som barn och tonåringar har genom tiderna, rädslor och oro. I denna tid i Sverige var den stora rädslan kyrkan och religionen, och Moberg filosoferar, genom Knut, om dess roll i samhället och skolan. Knut växer upp som ett annorlunda barn, eftersom han älskar att läsa, något som ses som underligt på den småländska landsbygden. Detta kommer att prägla hela hans liv. Likt många av Mobergs karaktärer letar sig Knut bort och tänker alltid att gräset måste vara grönare på den andra sidan, men samtidigt slås han ofta av insikten att så kanske inte är fallet.
Personerna Knut, och vi, möter i boken gestaltas på ett bra sätt. Alla får vara komplexa människor och även om de ses ur Knuts synvinkel funderar han ibland på varför de beter sig på vissa sätt och inte bara konstaterar att de gör det. Kvinnor får ta plats i historien, även om de är de klassiska karaktärerna; mamma, lärare, kärleksintresse.
Boken ger en fin skildring över livet på landsbygden i början av 1900-talet, och bär en känsla av längtan igenom hela boken, något många nog kan relatera till.