Vinnare av Augustpriset 2020 i den skönlitterära klassen.I Göteborg förbereds en stor retrospektiv över konstnären Gustav Beckers verk från 1980-talet och framåt. Vart psykologstudenten Rakel än vänder sig möter hon sin gåtfullt försvunna mammas ansikte på utställningsaffischen som är tapetserad över stan. I samma veva slungas Rakels pappa, förläggaren Martin Berg, in i en omtumlande livskris."Samlade verk" är en roman om djup kärlek, mångårig vänskap och konst i spänningsfältet mellan fiktion och sanning. Dessutom är det en storslagen Göteborgsskildring med moderniteten och klassresan som fond.
Visa mer
Recensioner
Betyg
Jättefin bok full av värme och fina skildringar av 80-talets Sverige liksom av vår samtid. Spännande, rafflande handling som tätnar alltmer ju närmre slutet av boken man kommer! Spännande till sista sidan!
Betyg
Författaren har ett mycket fint språk och en förmåga att beskriva situationer på ett konstnärligt vis. Men tyvärr var den för lång för min egen smak, med ingen spänning och ingen tydlig röd tråd som hjälper mig att lära känna karaktärerna på djupet. Att ta upp boken och försöka läsa vidare i hopp på mer spänning gjorde mig bara besviken på gång och gång.
Jag är inne på halva boken men jag känner ändå att det är dags för mig att avsluta där.
Betyg
Jag gillade den här boken riktigt mycket. Hennes sätt att skriva med rikt språkbruk och detaljerade miljöbeskrivningar gör läsningen till en njutning. Ganska mycket studentfestande, men det gjorde inget. Intressant att följa huvudpersonerna under en så lång tidsperiod. Ser framemot nästa bok från Lydia.
Betyg
Oj! Hur ska jag sammanfatta den här läsupplevelsen? En bok som det ändå tog ett tag att läsa ut med sina 688 sidor, men som var så bra!
Kom på mig själv att längta efter boken, längta efter att få läsa. Läsa historien om djup kärlek och vänskap!
”Samlade verk” är en läsupplevelse utöver det vanliga. Läs och njut!
Betyg
En imponerande debut, absolut! Många ord men kanske "too many words" för att referera till något annat. Referenser duggar det tätt av och kanske ska man känna sig lite bildad och språkfärdig för allt man kan hänga med i. Men det tangerar det pretentiösa.
Brukar gilla episka berättelser med det långa tidsperspektivet, kanske var det det och att mysteriet med "den försvunna mamman" måste klaras upp som höll mig kvar till slutet. Väl där undrar jag ändå: varför? Och vem är "intervjuaren" och på vilket sätt hör det ihop med berättelsen?
Betyg
Förvisso uppvuxen i Göteborg på 80-talet med just de gymnasier, krogar och svartklubbar som nämns men även bortsett från detta är det en underbar bok där jag knappt hittar några sakfel eller retar mig på språket utan tvärtom bara flyter med i dess stämning som i en flod och följer händelser som knyts ihop så bra. Kunde ha blivit pretentiöst men är för välskriven. En bok om livet, vänskap och så mycket mer. En man inser en bit in att just en sådan här bok har man längtat efter länge och känner sig yngre av.
Betyg
Förvisso uppvuxen i Göteborg på 80-talet med just de gymnasier, krogar och svartklubbar som nämns men även bortsett från detta är det en underbar bok där jag knappt hittar några sakfel eller retar mig på språket utan tvärtom bara flyter med i dess stämning som i en flod och följer händelser som knyts ihop så bra. Kunde ha blivit pretentiöst men är för välskriven. En bok om livet, vänskap och så mycket mer. En man inser en bit in att just en sådan här bok har man längtat efter länge och känner sig yngre av.
2021-01-18
Betyg
Jag kan bara falla in i hyllningskören till denna bok. det är som en blandning av Lundells Jack och Östergrens Gentlemen. Jag var lite skeptisk i början av boken men efterhand blir jag helt uppslukad av de udda konstnärskaraktärerna och deras vänskap. Det är en härlig intrig med så mycket känslor och miljöbeskrivningar. Det är också många referenser till andra mästerverk inom litteraturen. En verkligt positiv överraskning.
Betyg
Jag tänkte skriva att det känns som att ett kapitel saknas, och med det skulle det här bli en femma, men nu ger jag den en femma ändå. Bra historia, intressanta personer, spännande intrig (på sitt sätt), vettigt språkbruk, roligt med alla referenser till ställen i Göteborg! Håller dock fast vid att jag saknar ett sista kapitel. Skriv mig ett sista kapitel, snälla?
Betyg
Denna roman har ingen intrig whatsoever. Det händer, i stort sett, aldrig något spännande. Personerna som porträtteras är helt normala, om än övermänskliga. Det är en proppfull historia om kultur och dess konsumenter, och jag önskar jag var en av dem. Till syvende och sist sörjer jag William Wallaces icke-existens allra hårdast.
Betyg
Vad vet vi egentligen om varann? Och oss själva?
Den frågan finns kvar som ett skavande gruskorn i skon, när jag lyssnat klart på Lydia Sandgrens hyllade tegelstensroman Samlade verk. (Att recensenterna går så otroligt i spinn beror säkert på att boken utspelas i deras ( och min, men bara delvis) välkända värld.)
Jag minns att i trettioårsåldern brände några diktrader av Arthur Lundqvist i mig. De löd ungefär: " Kanske är livet något helt annat, men det kommer jag aldrig att få veta".
Vi och våra relationer är onekligen mångbottnade. Framförallt är andra människor mer mångfasetterad än vi vill ta in.
Samlade verk är väldigt välskriven och skickligt komponerad. Mycket bra inläst av Ludvig Josephsson.
Vi får följa vännerna Martin och Gustav från tonåren till medelåldern. Ganska snart dyker också Cecilia, som blir Martins fru, upp.
Det blir något av ett triangeldrama, i a f under ytan.
Delvis går tankarna till Klas Östergrens Gentlemen.
Problemet för mig är Martin, ur vars perspektiv större delen av boken är skriven. "de allra flesta är inte så jävla märkvärdiga", säger Cecilia i boken. Och Martin är en av dem, även om Cecilia inte yttrar det med hänvisning till honom. (Eller gör hon det!?)
Det är lite tråkigt att läsa så mycket om en sådan person. Jag har så mycket av den människan i mig själv, så varför ska jag dessutom läsa nästan 700 sidor om en liknande person?
Cecilia och Gustav är undflyende personer, precis som flera gestalter i Martins bångstyriga romanprojekt.
Avsnitten ur dottern Rakels perspektiv blir för mig de mest intressanta. Hon är antagligen också den som författaren Lydia Sandgren har lättast att identifiera sig med. Men hennes förmåga att skildra andra personer och tider imponerar. Jag som var med har inget att invända. Och det är en bra bonus att få läsa en roman, som utspelar sig i Göteborg, i vårt Stockholmscentrerade land.
2020-07-04
Betyg
Stilistiskt magnifik, karaktärer hela tiden känns trovärdiga och en gripande berättelse.