I en lada i närheten av Viby prästgård står en grön Rolls-Royce från 1932. Den har tillhört den brittiske ambassadören i Kenya, den har kört över savannerna, Karen Blixen har druckit champagne i dess baksäte och Hemingway har lånat den under skrivandet av Snön på Kilimanjaro.När tioårige Johan Kristian Homan en dag hittar bilen och sätter sig bakom ratten inleds en livslång fascination inför Afrika och han avger ett heligt löfte: en gång ska han komma till den mytomspunna kontinenten.Åren går och drömmen bleknar, tills det en dag pinglar i kamelklockan i antikhandlare Homans affär i Gamla stan och en man stiger in. Han äger en resebyrå och föreslår en deal: en gustaviansk byrå mot en exklusiv resa, till Afrika. Johan Kristian slår till. Fast hade han anat vad som komma skulle hade han tänkt sig för, både en och två gånger ?Redan innan resan blivit av dras Homan in i en våldsam...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Med Safari mot döden har Jan Mårtenson gjort lite utan en comeback. Ett par av de böcker i serien som kom precis innan denna var mindre bra och kändes som oinspirerande hafsverk, men med denna, den 38:de (!) Homandeckaren har Mårtenson nått upp till hans gamla nivå. Och det är strongt gjort att lyckas pressa ur sig en så pass bra bok när man skrivit 37 innan!
Så gillar man Mårtenson så är detta ett absolut måste. Och för er som inte läst Mårtenson tidigare så kan hans böcker beskrivas som en form av intrigdeckare a la Christie, det vill säga boken kretsar kring ett väl avgränsat antal personer som alla befinner sig på samma plats. I det här fallet befinner dom sig på Safari och till viss del i Gamla Stan. Det är alltså inte en realistisk kriminalroman utan en extremt polerad och romantiserad bild av verkligheten, tänk Morden i Midsomer.
Betyg
Jag har läst ett tio-tal av Mårtensons böcker och Safari med döden är en av dom bättre. Det är en typisk Homander-deckare även om miljön delvis skiljer sig en del och kanske är det därför jag tycker att den är lite bättre än de andra. Det får boken att sticka ut lite mer.
Att boken är en typisk Homander-deckare gör att det hela känns hemtrevligt. Det är tryggt och gör läsningen enkel och lättsam.
Är du en van Homander-läsare kommer du att känna igen dig och jag tror inte att du blir besviken. Jag tycker boken är småmysig men dessvärre glömmer jag ganska fort vad den handlade om.
På www.bokbrus.se kan du läsa fler av mina ljudboksrecensioner.