Danny Coughlin plågas av en mardröm så verklig att den snarare liknar ett varsel: en utsvulten hund som biter och drar i ett illa nedgrävt kvinnolik. När Danny kör till den övergivna bensinmacken han sett i sina syner upptäcker han till sin fasa att drömmen blivit verklighet. Hur ska han kunna förklara fyndet för polisen utan att själv bli misstänkt för mord? ?Danny Coughlins onda dröm? är en av tolv mästerliga nya noveller av Stephen King, som inte väjer för mörkret i människan. Bland dem finns också ?Skallerormar? ? en uppföljare till Kingklassikern ?Cujo?. Som King själv skriver till sina läsare i bokens efterord: ?Så ni vill ha det mörkare? Bra. Det vill jag också.?
Visa mer
Recensioner
Betyg 
En ljuvlig novellsamling av mästaren King. Inte sedan DÖDSBÄDDEN (även känd under sina två halvor: JERUSALEMS LOTT och MAJSENS BARN) har Stephen King skrivit en novellsamling som är så nästintill fullträff som det går att komma. Med historien om Danny Coughlins mardröm och den fristående uppföljaren till CUJO, SKALLERORMAR, visar King att han fortfarande kan leverera fantastiska och välskrivna historier som gör det svårt för en att lägga ifrån sig boken. Hela tiden finns tänket: "en sida till..bara en sida till."
Det finns bara en sak att säga: Bravo!
2024-08-14
Betyg
Förmodligen är det ingen, som följer mig, som har missat att Stephen King är min husgud och har varit så i fyrtio år. Då kan man kanske förstå min nästan omåttliga glädje när det plingade till i min telefon och där var ett DM från förlaget, som undrade om jag ville ha hans senaste novellsamling, Så du vill ha det mörkare, som recensionsexemplar. Självklart tackade jag ja och jag började läsa den så fort jag hade läst klart de böcker jag redan hade planerat in för juli.
Samlingen innehåller tolv noveller, varav fem är tidigare outgivna (jag har inte läst någon av dem tidigare, så för mig var de nya allihop). Den längsta av dem är nära 200 sidor och den kortaste bara tio. Stephen Kings novellsamlingar kan ju vara mycket ojämna och ja, jag blev lite förvånad (och ännu gladare) när det började så otroligt bra. De första fyra novellerna fick allihop en fyra i betyg. Sedan kom den lilla dippen, men den varade inte speciellt länge.
Så du vill ha det mörkare är en av de jämnaste novellsamlingar jag har läst av Stephen King. Det är i alla fall ovanligt många som tilltalar mig. Kanske beror det på att det här är mer lågmäld, krypande och obehaglig skräck än pang på rödbetan. Jag får ofta frågan hur jag kan tycka så mycket om skräck och nu har jag Kings egna ord att ta till som svar. I efterordet skriver han: Skräckberättelser kan bäst uppskattas av dem som är godhjärtade och empatiska.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg https://bokslut.blogspot.com/2024/08/bok-sa-du-vill-ha-det-morkare-av.html
2024-08-12
Betyg 
Betyg: 5 av 5 - 📚 - Alla som känner mig det allra lilla minsta, vet ju att Stephen King är min absoluta favoritförfattare, och har varit det i fyrtiofyra år nu.
Jag älskar ju hans sätt att skriva. Och även om själva historierna i hans böcker såklart också är väldigt viktiga, så är det ändå mest ”allt runtomkring” som jag tycker bäst om. Personskildringar, miljöskildringar, samhällskritik, och hans värnande om barn, gamla, dom svaga i samhället, och ”den lilla människan”, det är den största behållningen av hans böcker, tycker jag. Och oavsett om hans böcker är verkliga eller övernaturliga, så tycker jag att dom alltid är lika bra.
Däremot så är jag ju ingen älskare av noveller. Men när det gäller Stephen King, då älskar även jag noveller.
Den här boken är på 635 sidor, och innehåller 12 noveller. Den längsta (och den bästa) är på 192 sidor och den kortaste på endast 12 sidor.
Alla novellerna är bra, vissa mycket, mycket bra, andra mycket bra, och vissa bra. Och ju längre novellerna är, ju bättre är dom, tycker jag. Så det är dom som är riktigt korta, som är minst bra, enligt mig.
Men novellsamlingen som helhet, håller mycket hög klass, som alltid Stephen Kings böcker gör, oavsett om dom är övernaturliga eller verkliga. Och jag tycker att det är så fantastiskt att han kan förnya sig så mycket, utan att upprepa sig, efter så många böcker, under så många år. (Däremot upprepar jag mig, när jag skriver om hans böcker).
Rekommenderar varmt boken, liksom författarens tidigare produktion, som väl är uppe i över 80 böcker nu.
Och jag hoppas verkligen att han får leva och vara frisk, (han blir 77 snart), så vi får ta del av fler böcker av honom, och då allra helst tjocka romaner.
Jag läste det mesta av boken, som inbunden pappersbok, men lyssnade lite på vissa delar av den, på 1,25 hastighet, helt okej uppläst av Johan Holmberg.
