Hack hack, hack hack ... Vad är det som låter i den nedsläckta förskolekorridoren? Sitter det en häxa i torkskåpet och hackar fladdermusvingar till en ryslig trolldryck? Är det ett skelett som hackar tänder i pysselrummet? Eller ett läskigt monster med långa, vassa klor som har gömt sig i köket? Perfekt högläsning för alla spänningsälskande förskolebarn.Läskiga förskolan är först ut i vår serie med alldeles lagom läskiga bilderböcker för ganska små läsare.Lina Neidestam är serietecknare, författare och illustratör. Hon har gjort serien Zelda som har belönats med Stora Ponduspriset och Adamson-statyetten. Hennes grafiska roman Maran belönades med Nöjesguidens Stockholmspris 2011 och nominerades till Urhunden. Lina har också medverkat i Berättelser från Engelsfors. Det här är hennes bilderboksdebut.
Visa mer
Recensioner
2018-10-24
Betyg 
Detta är en perfekt högläsningbok för alla spänningsälskande förskolebarn. Boken är en spännade och lite kuslig bilderbok som har en humoristisk twist på slutet. Här växlas bilderna mellan lagom läskiga bilder utifrån barnens fantasi till trygga igenkännande förskolebilder när barnen verkligen ser vad det är som gömmer sig i mörkret. Samtidigt har boken ett genus tänk som bara stärker bokens helhetsintryck.
Illustrationerna är fantastiska väldetaljerade med fantasifullt härliga färgstarka bilder. Här växlas bilderna mellan lagom läskiga bilder utifrån barnens fantasi till trygga igenkännande förskolebilder när barnen verkligen ser vad det är som gömmer sig i mörkret. Bilden på trollens värd i kuddrummet är helt makalöst läcker med lite John Bauer känsla.
Detta är en bok som är genomtänkt ur ett genus och normperspektiv där författare/illustratören har inkluderat normkreativ personer där många olika slags människor är representerade som den ensamstående mamman med varselkläder, barn som är rullstolsburen, barn med glasögon, mörkhyade barn och personal samt manlig förskolepersonal.
Denna lagom läskiga och mysrysliga bilderbok är heltklart värd sina fem stjärnor.
2018-08-18
Betyg 
Den här rys&mys-boken gillade vi! En småläskig bok med ett roligt slut om allt som kanske lurar i mörka rum på en förskola. Uppbyggd som en riktig skräckis och därför extra kul att läsa högt. Författare och illustratör är Lina Neidestam som är mest känd för den feministiska humorserien Zelda. Illustrationerna är färgstarka och detaljrika. Barnen hittade många roliga detaljer i bilderna och det är en bok där man kan titta länge på bilderna och hitta nya saker i dom. Stort plus för att boken är inkluderande. Det känns som att det blir fler och fler böcker där barn med olika funktionsvariationer är med och ännu bättre i böcker som denna där funktionshindret inte nämns. De är liksom bara barn som alla andra barn. Även barn och vuxna med olika hudfärg vilket är viktigt. Den här kommer vi läsa igen!
@barnboksfamiljen på instagram
2018-08-17
Betyg
Detta är första boken i nya ”Rys och Mys”-serien och första utspelar sig på förskolan.
Ikväll när jag nattade V så smyglyssnade jag på när I (4,5 år) berättade om den nya boken för pappa, jag tyckte hon gjorde det så fint så ni får läsa I’s presentation:
”Mamma har läst den för mig och den är
JÄTTEKUL! Den där stora flickan skräms inte ett dugg och den där lilla pojken skräms.
Men dom tror det är monster på förskolan men det är det inte - det är bara massa leksaker som skräms.
Och när dom tände lampan var det bara lilla gosedjuret bläckis som spökade men den lilla pojken blev rädd för sjöodjuret!”
Illustrationerna är fantastiska - speciellt hur växlingarna mellan läskigt och tryggt illustreras är vår favorit i boken. Även om dom läskiga kan vara snudd på för läskiga för åldersgruppen. Mer om det nedan.
Tummen upp för att boken är normkreativ med många olika slags människor representerade: ensamstående mamma Påväg till jobbet i varselkläder, barn som är rullstolsburen och manlig (enligt vår tolkning) mörkhyad pedagog osv. Boken är genomtänkt ur ett genus och normperspektiv - tummen upp!
Fint att båda barnen tillåts vara modiga och rädda vid olika tillfällen i boken 👍
Författaren har också ett tydligt barnperspektiv när hon fått fatt på en situation som påverkar barn - nämnligen när barn kommer riktigt tidigt till förskolan så alla barnen är ihopslagna på en avdelning fortfarande. Förskolan som vanligtvis är fylld av myller kan kännas främmande när den är så tyst och tom som den är en sådan morgon. Jag misstänker att författaren väljer att använda ordet ”fröken” för att det ska vara bekant för många barn - men jag skulle gärna sett att man använde ordet pedagog eller bara pedagogens namn. Men tummen upp för att förskola får heta förskola i boken! 👍 Hade dock gärna sett att man textmässigt använde sig av begreppen äldre/äldsta barnen, istället för stora. Lätt att ändra själv när man högläser. Det väljer jag att göra.
Läser man den i förskolan så är jag övertygad om att något barn i gruppen kommer tycka den är för läskig även om många barn uppskattar den. Men som pedagog känner man sin grupp så man kan säkert bedöma det utmärkt. Boken är riktigt bra och värd att läsa ändå! Men vi som pedagoger ska ta ansvar även för att lättskrämda barn känner sig trygga så det är bra att ha det i bakhuvudet.
Isabel gillade boken skarpt och gav boken ”tusen procent!” i betyg 🙂
Hade jag bara valt att betygsätta själv skulle boken få 4 av 5 ⭐️ - men då I som faktiskt är den viktigaste målgruppen (barn!) gillar den såpass mycket som hon gör väljer jag att sätta 5 av 5 som betyg.
