Nominerad till Augustpriset 2015. Skräckboksförfattaren John Ajvide Lindqvist är tillbaka med en ny skrämmande och obehaglig roman efter succérna med Låt den rätte komma in, Hanteringen av odöda, Lilla Stjärna och Människohamn. Rörelsen: den andra platsen är del två i trilogin som började med Himmelstrand: den första platsen. I SEPTEMBER 1985 flyttar John Lindqvist in i ett trångt och mörkt gårdshus på Luntmakargatan i Stockholm, vägg i vägg med Brunkebergstunneln. Han vill skapa sig en karriär som restaurangtrollkarl. Några veckor senare blir han tagen för stöld på Åhléns och tillbringar en natt i häkte. Under natten inträffar en rörelse av svårtolkad karaktär och när han återvänder till sitt hus dagen efter har något hänt. Fåglar faller från himlen och hans grannar beter sig underligt. Snart upptäcker han att det finns något i det låsta duschrummet längst...
Visa mer
Recensioner
2020-05-10
Betyg 
Jag tyckte att Himmelstrand var rätt bra, men kan tyvärr inte säga detsamma om fortsättningen. Den är på sina ställen väldigt äcklig och dessutom otroligt konstig, men inte någon riktig skräckberättelse. Att författaren valt att göra sig själv till huvudperson i en påhittad historia är kanske inte heller världens bästa upplägg, i alla fall inte enligt mig. I slutet får man dessutom en väldigt märklig förklaring till Palme-mordet, där författaren säger sig vara inblandad. Löjligt. Något jag också irriterar mig på är författarens ständiga försvarande av snatteri. Enligt honom är det inte ett brått utan snarare någon form av civil olydnad. Det är tydligen helt okej att bara gå in i en affär och ta allt man vill ha utan att betala, för alla handlare är hemska kapitalister och det drabbar ju ingen fattig. Han anser också att det är jättesynd om alla snattare som åker fast och att poliser är elaka sadister. Jag håller verkligen inte med om detta. Hur kunde denna bok bli nominerad till Augustpriset?
2017-12-19
Betyg 
Ruskigt välskriven och suggestiv skräckberättelse. Verkligen skickligt beskrivet med de otäckaste inslag. Att det inte blev en femma beror på att det blev för mörkt och deprimerande för min smak och därmed ganska tungt att ta sig igenom. Jag blev oerhört illa berörd av stycket med barnet. Riktigt hemskt.
2017-03-25
Betyg 
Förvånansvärt svag. Både den här och Himmelstrand har i mina ögon varit ganska stora floppar. Ajvide-Lindqvist första böcker har alla varit mycket läsvärda! Jag vet inte om jag har för stora förväntningar på de böcker han nu producerar, men de sista två böckerna (Himmelstrand och Rörelsen) håller tyvärr inte måttet för vad jag förväntar mig av Ajvide-Lindqvist.
2016-08-10
Betyg 
Som vanligt bra. Annorlunda denna gång, men allt han skriver blir magiskt. För mig drogs dock betyget ner då den ger en förklaring till en verklig händelse (fast förklaringen är hittepå). Kan inte rå för det, men gillar verkligen inte sånt.
2016-07-25
Betyg
En Lindqvist-höjdare, igen! Likt till exempel Klas Östergren väver han in sig själv, den verklige John, som huvudperson i berättelsen. Det greppet ger mig en känsla av vagt obehag och fascination, det i sig gör att berättelsen blir spännande. Allt som boken handlar om, skräck, övernaturligheter, våld och äckel i alla dess former är sådant jag i allt övrigt är helt ointresserad av. Ändå lyckas Lindqvist skriva en roman som är så bra, som berättelse och litterärt verk, att jag sväljer allt med hull och hår utan att tröttna, känna skräck eller må illa av det. Rörelsen får en fyra plus av mig. Som vanligt är jag feg att dela ut femmor, men den här är så nära man kan komma.
2016-06-30
Betyg
Alltså. När Ajvide kommer igång, då jävlar kommer han igång. Beskrivningarna av den köttiga farmodern med fickor för alla barnbarn är så otroligt groteska, det väcker äckel och förtjusning hos mig. Ajvide gör något nytt med skräckgenren, han skiljer sig från Stephen King och det med en riktig käftsmäll.
2016-02-29
Betyg
Väldigt speciell bok, självbiografisk till viss del, vad exakt vet man inte. Den var spännande och vissa partier var bland det äckligaste jag läst, de sitter fortfarande kvar på "näthinnan". Huvva. Sätter ändå inte mer ön en trea även om jag var ganska fast i berättelsen. Kan inte riktigt säga varför.
2015-12-29
Betyg
Skruvad självbiografi. Svårt att veta vad som var sant och inte. Ganska läskig. Gillade den!
2015-12-19
Betyg 
Ajvide Lindqvist som psilocybin-dopad, svårt opålitlig självbiografiker. Korsningen av autofiktion och socialrealistisk skräck är genial. Gåshud!
2015-12-09
Betyg
Flummig, bisarr, grotesk, obegriplig och äcklig. Men bra? Nej. Jag älskade "Låt den rätte...", och har tyckt bra om de böcker som kom efter den, men den här kändes mest som bortkastad tid. Vad menar karln egentligen med den? Ett plus är att det är John själv som läser upp ljudboken, och det gör han bra.
2015-10-28
Betyg
Jag gillade verkligen inte himmelstrand så i jämförelse var denna mycket bättre, men jag förstod den inte. Jag förstår inte den andra platsen, varför man existrerar som den man egentligen är och om det ens är så. Jag är väldigt besviken på böckerna i serien eller på mig själv som inte förstår. Jag längtar till det jag känt när läste "Låt den rätte komma in", "hanteringen av odöda" och "lilla stjärna".
2015-10-20
Betyg
Tangerar helt klart Låt den rätte komma in. Välförtjänt Augustnominering. Med den här romanen befäster Ajvide Lindqvist sin ställning som en av Sveriges främsta berättare.
2015-10-14
Betyg
Oj! Vilken bok! Helt klart en av John Ajvide Lindqvists bästa, tycker jag. Jag känner mig helt tom nu, när jag har läst ut den. Känner en saknad efter att läsa boken, och längtar redan till den tredje och avslutande boken i den planerade trilogin. Trodde att den skulle komma om cirka ett år, men tydligen så är den inte planerad förrän om två år, tyvärr.
Jag har alltid älskat John Ajvides böcker, ända sedan jag läste hans första bok, ?Låt den rätte komma in?, som kom ut 2004. Visst älskar jag skräcken och det övernaturliga i hans böcker. Men det är ändå inte det som är det viktigaste och det bästa i hans böcker, tycker jag. Utan det är porträtteringarna av människorna och beskrivningarna av relationerna. Precis som i böckerna av en annan av mina favoritförfattare, Stephen King.
Det är mycket skräck i den här boken, och mycket övernaturlighet. Och det är även en hel del blod, död, och makabra scener. Så man ska definitivt inte vara alltför känslig och kräsmagad om man ska läsa boken.
Men det handlar också om kärlek, vänskap, utanförskap, mobbning, och samhörighet.
Boken utspelar sig i slutet av 1985 och början av 1986, och är ett oerhört fint tidsdokument över Stockholm vid den tiden.
Boken är ju också delvis självbiografisk, och jag tycker att John mycket skickligt har vävt in sina egna upplevelser och erfarenheter med dom påhittade delarna i boken. Jag lyssnade på en författarintervju med honom på Bokmässan i Göteborg, när han pratade om det självbiografiska i boken.
Och författaren ger ju också sin bild av hur mordet på Olof Palme gick till, och vem/vilka/vad som är mördaren.
?Rörelsen: Den andra platsen? är en fristående fortsättning på boken ?Himmelstrand: Den första platsen?. Men boken är en prequel och utspelar sig alltså före den förra boken. Visst är det väl alltid bäst att läsa alla böcker i en serie, men jag tror att den här boken helt klart också kan läsas helt fristående.
Jag älskade ?Himmelstrand?, och här är en länk till min recension av den. I det blogginlägget så finns det också länkar till mina tidigare bokrecensioner av John Ajvides böcker.
Självklart rekommenderar jag den här boken. Helt klart en av årets bästa, enligt mig. Fanns det ett högre betyg än fem av fem, så skulle den få det.
Och boken är ju verkligen så mycket mer än ?bara? en skräckhistoria. Det är en bok om en pojkes svåra uppväxt. Det är en bok om en ung mans väg till att bli vuxen. Den är en bok om Stockholm. Det är en bok om mitten av åttiotalet. Det är en bok om författarens barndom, ungdom, och en bit in i hans vuxenliv. Det är en bok om Palmemordet. Det är en bok om några människors sökande efter mening i livet. Ja, det är verkligen en bok som innehåller hur mycket som helst! Läs den!
Betyg
Lindqvist skriver denna gång vad man skulle kalla en fiktiv självbiografi. Han berättar hur han 19 år gammal flyttar in i ett gårdshus på Luntmakargatan och försöker få i gång sin karriär som trollkarl. Helt plötsligt får han konstiga telefonsamtal och grannar uppträder konstigt. Han börjar söka kontakter med dessa och upptäcker något som förändrar hans liv.
Detta är en rejäl uppryckning sen "Himmelstrand" som inte var särskilt intressant och för mig personligen en rejäl besvikelse. Det är en tydligare och mer engagerande historia, men når inte höjderna i "Låt den rätte komma in" eller "Lilla stjärna". Men det är definitivt för tidigt att räkna ut John Ajvide Lindquist!
