Hon kallades Stor-Stina. Hon var ett monster, ett medicinskt mirakel, en samisk kvinna av gigantiska proportioner. Under några år i början av artonhundratalet visades hon upp på varietéteatrar i Sverige och på kontinenten. Vid samma tid väcktes också vetenskapens intresse för det abnorma. Avvikande kroppar skulle ge svaren på mänsklighetens gåta.När Stor-Stina oväntat återvänder till hembyn efter att ha rest i impressarion Wolfgang Wolfensteins sällskap är hon stum och tillbakadragen. Hon bär på en hemlighet. Under en enslig skidtur blir hon slagen av en björn och avlider i kallbrand. Men döden är bara ännu en hållplats på Stor-Stinas resa.Rekviem för en vanskapt är lika mycket en skräckroman som en idéroman om normalitetens makt och rasbiologins födelse. Samiska myter blandas med en provinsiell kristendom och obduktionens dystra ritual. De nyss avlidna lever tätt inpå de levande, och döden...
Visa mer
Recensioner
2013-08-01
Betyg 
Skräck? Nja. Märkligt tilltal i andra person. Mycket inkännande teckning av ett svårt liv. Hagberg verkar dessvärre överhuvudtaget inte förstått vad som gör en bok otäck eller spännande. För det är möjligtvis hans sociala patos lite för stort.
2013-07-29
Betyg 
En roman med historisk inspiration från samiska Stor-Stinas liv. Den har ett intressant berättarperspektiv från ovan där berättarrösten (en dödsfågel?) och den döda Stina betraktar händelserna i samband med Stinas död varvat med tillbakablickar från hennes märkliga leverne. Det är en både ömsint och otäckt berättad bok med närgångna obehagliga obduktionsscener och tänkvärda sekvenser om rasbiologi och synen på den avvikande människan. Den gör mig både eftertänksam och illa till mods. Läs gärna även Långa lappflickan av Åke Lundgren om du blir nyfiken på Stor-Stinas liv.
Andra har också läst
Snittbetyg
