Om internatskoleliv, småstadsrasism och klasskillnader i 90-talets Sverige Elin växer upp i det lilla samhället Gimo, med en mor som har tagit avstånd från sin överklassbakgrund. Under besöken hos mormodern i Stockholm får Elin inblick i det liv hennes mamma valt bort, ett annorlunda, mer glamouröst sådant.Sedan faderns död och vännen Behnams flytt känner Elin sig ensam och hon börjar längta bort från tristessen i Gimo. Hon hittar en glansig broschyr om Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och lockas avlöftet om gemenskap, vänner och lycka - allt det hon själv saknar.Elin får börja på skolan och inledningsvis älskar hon den nya tillvaron. Festerna, de nyfunna vännerna och känslan av samhörighet. Men livet på internatskolan är inte så okomplicerat som det först verkar. Snart visar det sig att många av hennes klasskamrater, trots sin privilegierade bakgrund och perfekta fasad,...
Visa mer
Recensioner
Betyg
En inblick hur livet på en internatskolan kan se ut, det som gör boken extra intressant är att den tydligen är självbiografisk. Ränderna går aldrig ur handlar först om främst om klass frågan , genom Elin får vi inblick i den stängda kretsen överklass . En bra debut roman , jag läser gärna fler böcker av Agnes Hellström då hon har kapacitet att utvecklas till en bra författare
Betyg
Det händer inget omvälvande i Agnes Hellströms "Ränderna går aldrig ur". Det är en hyffsat förutsägbar skildring av hur en tonårstjej slits mellan snobberiet på internatskola i kontrast till livet i hemstaden Gimo. Men samtidigt är det någonting som gör att jag inte kan lägga ner boken och att jag flera dagar senare fortfarande tänker på Elin, som boken handlar om. Det är en fin bok som definitivt förtjänar mer cred än vad den hittills fått.