Vänskap är det finaste som finns. Men det kan också vara svårt ibland. När man blir arg eller när man längtar efter att få en kompis.I ett unikt projekt har 32 författare och illustratörer skapat ramsor om vänskap och vänner, mest om det glada men också om det jobbiga och det svåra. En påse karameller i alla smaker. Förlaget och alla medverkande författare och illustratörer stödjer genom boken FRIENDS i deras arbeta mot mobbning och utanförskap genom att skänka sin behållning.
Visa mer
Recensioner
2016-05-27
Betyg 
På baksidan av Ramsiga Tramsor om vänskap (Red. Torsten Larsson, Safaro förlag 2016) står det att det är en påse karameller i alla smaker, och jag instämmer helt och fullt, eftersom det även finns syrliga, salta och bittra som kontrasterar mot de söta. "Inte vara ledsen" är en liten ramsa om vad syrliga kommentarer kan ställa till med, medan "Brännande tårar" pekar på en klassisk, tragisk situation i skolgympan. Och "Dom säger vänner vill väl alla ha" ger en bitter eftersmak eftersom denna ramsa till skillnad från de flesta övriga inte har något försonande slut. Tom. hunden i illustrationen tar betäckning! Men den övervägande delen av ramsorna är positiva eller med ett positivt slut och med mestadels roliga och snygga, och ibland även poetiska och tänkvärda illustrationer såsom den väntande lilla hunden på sidan 35. Men här och där är bilderna besynnerligt felskurna och de fyra rutorna på sidan 21 har hamnat i fel ordning gentemot ramsan, vilket är väldigt opedagogiskt. Några illustrerar inte heller riktigt det som står i ramsan, som på sidan 15 där det står att "och han har tänt ett ljus" då det inte förekommer något ljus alls i bilden. Jag är inte förtjust i teckningar som motsäger texten. Men andra illustrationer är däremot klockrena och harmonierar perfekt med ramsan, som den på Arga Maja som står där smutsig och med ilsken blick och håret på ända, men med blossande röda kinder. Ur barnsynpunkt föredrar jag ramsor med tydlig rytm såsom "Bång bång ballong" och "Små spöken vi är", i synnerhet som de är gjorda för att läsas högt för de små barnen, eftersom t.ex. ramsan "Tänk att ha en egen ö" liksom haltar och snubblar, i synnerhet då den försöker ha en mer klassisk diktform. Dess innehåll är tänkvärt, den hade vunnit på en redigering som hade stramat upp den så att den skulle vara möjlig att sjunga. Men största delen fungerar bra med trevliga rim och överlag är illustrationerna välgjorda såsom den på den stackars gattarampen som påminner starkt om Tove Jansson. En del ramsor är korta, andra är långa, en del bilder är enkla, andra är fulla av detaljer, inte konstigt med tanke på att denna bok är skapad av 32 författare och illustratörer. Men denna godispåse är trots detta en bra blandning som jag gärna sätter i händerna på ett förskolebarn som precis lärt sig läsa, eller ännu hellre, sätter mig själv i soffan och läser högt för barnen.
Denna barnbok får fyra karameller av fem.
