Psycho

Bloch, Robert

| 1952

Flag from sv

14


Robert Bloch (1917­1994) var en av skräck- och thrillerlitteraturens största nyskapare och inspiratörer. Som tonåring upptäckte han skräckförfattaren H P Lovecraft och började redan tidigt i tonåren brevväxla med honom; i tryck debuterade Bloch vid 17 års ålder. Han skrev hundratals noveller som han samlade i över 35 böcker, arbetade med manus för radio, TV och film och utgav sammanlagt 25 romaner. Psycho, av många räknad som hans största mästerverk, utkom första gången 1959 och filmades året därpå av Alfred Hitchcock; filmen blev världens mest sedda thriller och titeln har överallt blivit ett begrepp.

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

A

Anna Jensen

2015-01-21

Betyg

Mycket kul att äntligen läsa denna klassiker! Välskriven, lättläst och spännande. Tog inte lång stund att läsa ut den. Måste läsa mer av denna (nu döda) författare!

Betyg

Denna bok var bättre än vad jag trodde den skulle va

Sofia Åkerberg

2010-04-11

Betyg

Ingen lär väl ha missat vad historien går ut på även om alla kanske inte är på det klara med att den berömda dusch-scenen fanns i skrift innan den gick ut på celluloid. Boken som skrevs av Robert Bloch plockades dock snabbt upp inom filmindustrin och det är bara ett år mellan bokens publicering och filmens.

Norman Bates är dock inget som Bloch bara plockat ur tomma luften – två år innan bokens publicering bodde han bara några mil från den stad där man arresterade Ed Gein. Om inte den förste, så i alla fall den seriemördare som kanske haft störst betydelse inom västerländsk populärkultur genom sina vanor att samla på kroppsdelar och bland annat klä stolar med människohud.

Jag kan inte bedöma om Blochs beskrivning av Bates psyke är korrekt ur en psykologisk synvinkel, men det går inte att komma ifrån att boken är otroligt väl uppbyggd och att Bloch oerhört elegant fixar illusionen av den riktigt vedervärdiga modern och Normans fragila mentala status. Till och med slutklämmen är Blochs egen. Han väver fram och tillbaka mellan olika scener och det är frågan om inte boken nästan är mer av en nagelbitare än filmen.