"en mäktig roman om människor och hästar. Om att viga sitt liv åt djuren, om besatthet. Lika besatt läser jag boken, närmast i ett svep. Det går inte att låta bli: det är inte jag som slukar boken, det är den som slukar mig." Svenska Dagbladet "Vissa romaner är ögonöppnare. Tredje delen i Maja Lundes klimatsvit är definitivt en sådan. En vacker, mörk och oerhört sorglig roman." Jönköpings-Posten"Norska Maja Lundes romaner är sorgesånger över klimatförändringarna. Hon visar oss en mycket skrämmande, mycket nära framtid. Inte ens Greta säger det tydligare." Arbetarbladet"Hon skriver underhållande, rappt, miljöerna och de rent fysiska livsvillkoren skildras med en detaljrik konkretion" SVT Kulturnyheterna Przewalskis häst är historien om världens sista riktiga vildhästar. De målades i grottor i Frankrike för tusentals år sedan och levde i århundraden på de mongoliska stäpperna,...
Visa mer
Recensioner
Betyg 
En gripande historia om världens sista vildhästar och om människans historia. Ännu en gång tar Lunde oss med i olika tidsepoker: dåtid, nutid och framtid. Skickligt om än lite jobbigt att växla perspektiv ideligen. Men Lunde klarar fint att skildra både hästars och människors relationer. Läsvärd!
2023-02-09
Betyg
I del tre i Maja Lundes klimatkvartett, Przewalskis häst, berättas tre historier.
Mot slutet av 1800-talet får den biträdande chefen för St Petersburgs zoologiska trädgård veta att urhästen, den som syns på grottmålningar och som redan mongolerna berättade myter om, har siktats. Han ger sig ut på en upptäcktsresa för att hitta och fånga in några av dessa legendariska hästar men finner också ut en hel del om sig själv under resan.
I ett ungefärligt nu, 1992, leder den tyska veterinären Karin ett projekt i Mongoliet för att rädda de sista vildhästarna. Hon har investerat allt hon äger i projektet som har blivit en flykt från allt annat. De svåra minnena från kriget, sonens drogproblem och barnbarnet hon aldrig får träffa.
Framtidsberättelsen skildrar ett Europa på vandring, en massflykt undan torkan och ett långvarigt krig med enbart förlorare. Samhället har kollapsat. Allt är borta, till och med gränserna.
Kvar i Norge finns Eva och hennes dotter Isa i resterna av den djurpark familjen vårdat i generationer. Två urhästar finns här och skyddas ihärdigt med det är de andra djuren som blir viktigast. De som kan ge mat, de som kan rädda liv.
Det är tre berättelser om engagemang och om en vilja att vårda och bevara allt levande. Om hur människans önskan om herravälde över naturen, viljan att fånga, tämja och äga det okända förändras till en omsorg, en vilja att skydda, rädda och bevara det hotade. Ändå förutsätter det samma maktfördelning, att det är människorna som styr.
Både i relationerna till dem som är allra närmast och till djur, natur och miljö menar de att göra gott. Ändå blir det så ofta så fel. Engagemanget blir en ersättning för det som är för svårt att tänka på eller det man är allra räddast för. En flykt undan minnen, tankar och känslor.
I slutänden räcker det inte med engagemang och en god vilja, hur stark den än är. Det slutgiltiga valet blir att rädda sig själv och de närmaste människorna. Naturen får ha sin gång och det är den starkaste som överlever.
Det är en mörk bild av mänskligheten och framtiden som målas upp i den här spännande, tankeväckande boken.
2021-05-28
Betyg 
Hon är en fantastisk författare. Har läst hennes två tidigare böcker och denna knyter på ett sätt ihop trilogin.
Det är en mörk framtid som växer fram genom berättelserna, men det finns hopp 🍀🍀🍀
2021-03-08
Betyg
Del tre i norska Maja Lundes klimatkvartett är nu utläst. Precis som i de första två delarna, ”Binas historia” och ”Blå”, varvas dåtid, nutid och framtid, där olika klimatkatastrofer har förstört framtiden. I den tredje delen, ”Przewalskis häst”, får vi följa historien om världens sista vildhästar. En zoolog på 1800-talet, en veterinär på 90-talet och en kvinna 2064 som kämpar för överlevnad. Gillar även att en karaktär från ”Blå” dyker upp. Romanen handlar inte egentligen om hästar, utan om människor, miljö, natur och djur. Romanen är välskriven, gripande, trovärdig och mörk. Den är bra, precis som de andra. Jag gillar dock ”Blå” mest. Kände även stundvis att ”Przewalskis häst” var lite lång (500 sidor), även om den var bra. Jag ser fram emot fjärde delen, som jag har hört ska handla om en pandemi.
Sara Hellberg gillar
