Recensioner
Betyg
En bladvändare till trilogi med en intressant premiss.
Första boken är också trilogins bästa med sina olika kriser som uppstår och hur de ska hanteras samt om människan agerar av fri vilja eller är styrda av matematikens beräkningar. Andra boken är något sämre, då twisten är förutsägbar. Tredje boken är trilogins svagaste, då det känns mer som en epilog än som en bok.
Jag var nyfiken på Isaac Asimov som författare och det här är min första bekantskap med honom. Jag är inte besviken. Även om trilogin tappar mot tredje boken, så är trilogin om Stiftelsen väl värd att läsas.
Läsvänlig och spännande. Dess nackdel är att det blir det en hel del namn att hålla koll på.
2012-04-11
Betyg
Episkt och storslaget om den kompletta övertron på materialismen. Mer klassisk sci-fi är det svårt att tänka sig.
2011-09-09
Betyg
Min absoluta favoritbok. Enda boken jag har läst om, och det har jag gjort två gånger. Jag läste den när jag var ung, läste allt av Asimov då, och läste om den senast för ett halvår sen enbart för att se om jag fortfarande tyckte att den var bra 30 år senare. Det var den.
Betyg
Även om betyget ligger lågt på den här serien måste jag säga att de nästan är värda att läsa iaf. De första SF, med så bra existentiella frågeställningar (Som jag innan fick höra, och även är anledningen till att jag läser dem.), att de ger ett egenvärde, trots de stora litterära bristerna.
2010-03-11
Betyg
Ganska stor besvikelse. Konceptet var bra och det började ganska bra men de senare historierna fångade inte mitt intresse alls och jag fick tvinga mig att läsa klart den.
Betyg
Om någon berättat för mig (okej, det har de visst gjort) hur bra Asimov var skulle jag inte ha väntat så här länge med att läsa honom, och fått skämmas för att jag inte gjort det förr. Och om någon berättat att Douglas Adams läst Asimov skulle jag definitivt plöjt Stiftelse-böckerna för länge sen. Bara en sån sak som att det första man träffar på är Encyclopedia Galactica (som i mer avslappnade delar av galaxen ersatts med Liftarens guide till galaxen...).
Hari Seldon har utvecklat vetenskapen psykohistoria: en metod för att genom matematiska beräkningar av sannolikheter fastställa hur framtiden kommer att se ut. Det handlar inte om spådom eller öde, utan helt enkelt att "detta kommer att hända för det är det som kommer att hända," alla faktorer medräknade.
Seldon kommer fram till att det galaktiska Imperiet - som styrt den av människobefolkade planeter fulla galaxen i 12 000 år - är på väg mot oundviklig nedgång och fall. För att förkorta den lika oundvikliga perioden av kaos och anarki som kommer att följa grundar Seldon Stiftelsen, och ger den uppgiften att sammanställa Encyclopedia Galactica, så att all mänsklighetens kunskap ska bevaras över den kommande krisen. Men hans planer är långt mer intrikata än så, visar det sig så småningom. Och i Stiftelsen finns inga psykohistoriker, så de flyger blint - lika blint som vi, och vem som helst i mänsklighetens historia.
Hans planer, förresten: det är ju inte någons planer, det är historiens gång. Frågor om hur man kan påverka det som händer, huruvida man bör göra det, huvuvida det ens är möjligt, hur långsiktiga mål man har och kan ha med sina handlingar, är bärande för Foundation, som utspelar sig under Stiftelsens första 150-200 år. Historiska skeenden granskas av individer med olika synsätt genom några nedslag vid avgörande händelser. Det är mycket fjärilen och orkanen. Planetnära och händelserikt men samtidigt med svindlande perspektiv.
Klassisk SF: det är ute i rymden med strålvapen och imperial cruisers, men rakt igenom det är det filosofiskt om den mänskliga tillvaron, väldigt "what if?" Sätter små atommyror i huvudet på en när man tittar på nutiden; jag skulle inte vilja vara Hari Seldon här och nu, det vore otroligt deprimerande. Samtidigt kryper det i en att gå in på djupet och tolka de senaste 10, 100, 1000 åren och se om man kan lista ut vart vi - antagligen helt uppenbart för en matematisk psykohistoriker - är på väg, men som sagt, just nu tror jag att det vore alltför deprimerande... Å andra sidan skulle någon som visste, som t ex Hari Seldon, bara genom rätt handling vid rätt tillfälle, kunna göra något för att minska 30 000 års kaos till bara 1000 år. Hmm...