
I juni 1980 städas den stora villan ut. Steinwayflygeln är borta, rummen gapar tomma och hela huset luktar såpa. Pia-Lisa är tjugotvå år och nu ska huset där hon växte upp säljas. Ninni Holmqvists efterlängtade roman efter det internationella genombrottet med Enhet (2006) tar avstamp i barndomens skånska sextiotal och leder ut på en vinglig resa i världen som ung vuxen. Där är Beatles, Bowie och Springsteen, där är hennes mamma och syster som hon aldrig riktigt vet var hon har, där är Janne med hunden och Teresa som hon älskar. Där är bäste vännen Robban vars krokiga väg till kärleken hon hela tiden följer på nära håll. Och där är de obesvarade frågorna om hennes far, den berömde pianisten, och vad som verkligen hände familjens barnflicka Ulla.
Visa mer
Recensioner
Betyg
Bästa romanen jag har läst på mycket länge. Otroligt välskriven, engagerande, med ett visst mått spänning, en del humor och mycket trovärdiga karaktärer. Boken är över 500 sidor lång, men den kunde lika gärna vara över 700 sidor, för här hemma hos mig for sidorna fram i rasande fart och innan jag visste ordet av det var boken utläst. Vilket känns riktigt tråkigt. Men det här är en bok med vars karaktärer jag kommer bära med mig framöver. Det här är den andra boken jag läst av Ninni Holmqvist. Jag har tidigare läst Enhet som jag också tyckte mycket om, och jag ser mycket fram emot att få läsa framtida verk av henne. Jag kan riktigt varmt rekommendera den här härliga boken!
Toppbetyg!
Betyg
En jagberättelse och barndomsskildringen var fantastisk. Den är utgör tyvärr knappt en tredjedel av romanen. Vuxenskildringen (åren 1978-80) är för svällande. Vår huvudperson visar sig också vara rätt osympatisk. Plus för alla tidsmarkörer. Kuriosa: Författarinnan är dotter till Lasse Holmqvist (tv-profilen).