Under båtresan tillbaka satt vi och försökte skriva vykorten, det kändes mest som ett tvång och båtens hårda skumpande mot vattnet gjorde det omöjligt att forma en fin handstil. Som vanligt var du klar först. "Det måste alltid vara självklart och på samma gång inte." " Vad?" Jag lyfte pennan från kortets baksida och blicken mot din. "Ja, att ta sin vän förgiven är förmätet, att inte göra det är en förolämpning." "Kanske att ta förgivet med en oerhörd ödmjukhet?" "Ja ,något sånt." Du reste dig upp och gick bort mot relingen. Den största skräcken vi bar inom oss var den andras svek och genom djärva påståenden om vänskap prövade vi varandra. Då det brast slutade vi lyssna.För Helena och Diana innebär vänskapen den högsta och mest förfinade formen av kommunikation och tillsammans gör de upp villkoren för hur vänner ska vara, deras ömsesidiga förväntningar och förpliktelser. Men...
Visa mer
Recensioner
2017-02-02
Betyg 
Lite rörig och porträtterar människor som rätt hemska varelser. Språket är dock stundtals väldigt fint.
2009-10-12
Betyg 
Nej, jag gillar inte Isabellas debut.
Jag ÄLSKAR språket med boken som ska handla om kvinnlig vänskap, men blir för mycket erotik och för mycket "kvinnor som vill ha mäns makt". Det är en bok om samtal och en massa relationer. Jag gillar pratet mellan de två kompisarna som ger sig ut på en solresa tillsammans. Men det som ska vara något feministiskt och antagligen påpeka könskampen mellan kvinnor och män och belysa orättvisan om hur män kan ta för sig och vara så självklarar och aldrig be om ursäkt låter bara bittert och avundsjukt i mina öron.
Jag hoppas att det inte är skrivet så, utan bara kommer fram så hos mig..
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Skönlitteratur
