
Ung, snygg och egensinnig; konstnären Maximilian Frisks allra första installation var att pissa i Duchamps urinoar. Nu planerar han sitt livs största konstverk - det ultimata verket som ingen kan värja sig mot. I väntan på dess fullbordan flanerar han runt i Stockholm och reflekterar över folks dårskap och sakers meningslöshet. Framför allt föraktar han alla de kvinnor som själva gör sig till förlorare och blir offer i ett samhälle som betraktas som jämställt. Han är iskall, för att inte säga cynisk, när hans flickvän Linda blir våldtagen. Och för sin mor känner han bara trött leda. Men inte ens Maximilian, med sin knivskarpa intelligens, kan räkna ut vad genomförandet av hans konstnärliga alster får för konsekvenser. Eller kan han det? Penetrering är en roman om kön och makt, konst och media, skriven med en lidelse och frenesi som inte skyr några medel. Det är upprörande läsning...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Den är kanske inte fullt lika humoristisk som Unni Drougges böcker brukar vara. Ändå är det här en finurlig, galen och mycket välskriven bok. Jag hade först svårt att riktigt komma in i själva handlingen, men när jag väl gjorde det så kunde jag omöjligen sluta läsa. Om kön, sex, våldtäkt, konst, feminism och om manlighet och kvinnligt. Jag kan absolut rekommendera den här galna skrönan- kanske dock ingenting för den pryda läsaren, men å andra sidan är inte Unni Drougge någon pryd författare och det är också mycket därför jag älskar hennes böcker.
Slutbetyg, en stark 4:a!
2011-09-16
Betyg
Inledningsvis kändes det som man bekantade sig med en huvudkaraktär ur någon av Bret Easton Ellis böcker. Men jag tyckte att Maximillian växte mer och förde in romanen i en intressant frågeställning. Så jag skulle snarare ställa ´Penetrering´ bredvid ´Elementarpartiklarna´ än ´American Psycho´. Visst är boken stundvis vulgär och frånstötande, men tar man sig igenom dom passagerna så bjuder boken på en spännande story med intressanta inblickar i konstvärlden.
2009-07-01
Betyg
Inget för den veka eller äckelmagade. Vilken jäkla bok! Den handlar om Maximilian Frisk, en provocerande konstnär som med sitt senaste konstverk delar världen i två läger. Jag vill inte avslöja vad det är han gör men ibland vill man nästan kräkas när man läser den. Samtidigt är Frisk/Drougge så jäkla intelligent och har rätt i typ vartenda ord på vägen dit hon leder slutsatsen. En psychobok men så klockren. Och tunn, behövs inte några luntor i skinnband för att sätta ett avtryck.
Ja fy fan hörni. Unni har alltid varit så jäkla grym