Peer Gynt is a dreamer, a liar and a serial womaniser. Cast out from his hometown, Peer embarks on a wild and astonishing journey in search of fame and fortune that takes him from Norway to Africa and eventually back home again. This is an exhilarating tale of a life lived on the edge. This radical new co-production promises a mix of trolls, madmen, dancing girls and live music. Under the direction of Dominic Hill in a colourful new version from the writer of the Rep's recent hit show "Monkey", Peer Gynt finally brings together two of Scotland's most acclaimed theatre companies. Be prepared for a theatrical roller-coaster ride through one of the greatest works of modern literature. This version of the play opens at the Dundee Rep in September 2007.
Visa mer
Recensioner
2021-02-01
Betyg
Jag har för länge sedan sett denna på teater och gillade den redan då. Att lyssna på den är inte att föredra; det blir lite hackigt med vem som säger vad. Pjäsen spelades för första gången 1879. Det är intressant att lyssna på en pjäs skriven då som handlar om en kvinna som bryter sig loss från den typiska kvinnorollen. Jag tycker att Henrik Ibsen elegant skriver in vändningar. Det är en pjäs som är aktuell att diskutera även idag.
Betyg
Mycket har skrivits om innehållet och budskapet i denna pjäs, men själv vill jag inte glömma bort dramaturgin. Även fast jag var beredd på att något oväntat skulle inträffa första gången jag läste denna pjäs blev jag ändå tagen av vändningarna i de sista scenerna. Fantastiskt skickligt uppbyggt!
Historien känner alla till, så ska inte gå närmare in på den. En kvinna har levt ompysslad och skyddad, och inser först alldeles för sent hur litet hon har vetat om världen. I samband med detta inser hon också att det är hennes plikt som människa att kunna förstå både sig själv och det som finns utanför henne.
Med andra ord, ett klassiskt Ibsen-tema.
Men det jag gillar är just hans sätt att påvisa att det finns inga genvägar för detta. Ingen kan lära dig, du måste lära dig själv. Och på den vägen måste man vandra ensam.
På detta vis tycker jag också att han på ett ack så enkelt sätt besvarar mycket av den kritik som handlingen och dess huvudperson har fått. Kritik såsom att Nora inte ger sin man en chans att ändra sig; att hon lämnar barnen till någon som hon anser oduglig; att hon inte tagit ansvar över sitt eget lärande tidigare; att hon oförtjänt straffar någon som bara ville henne väl etc.
Allt detta finns tydligt besvarat i dialogen mellan Nora och hennes man under de sista sidorna. Han var ingen idiot, Ibsen, och han både förutsåg och bemötte den kritiken i själva pjäsens slut.