Den man vi möter i Pause/Play är en skitstövel, men beundrad av alla. Hans totala hänsynslöshet tolkas som modern charm av omgivningen, från flickvännen Pernilla och massörskan Olga till bäste vännen Peter. Den enda som inte älskar honom är han själv.
Visserligen blir han aldrig så kåt som när han tänker på sin egen kropp, men hans självhat driver honom hela tiden in i situationer han inte kan hantera. Som en av världens mest framgångsrika fotografer har han också tillräckligt med pengar för att leva ut alla sina destruktiva impulser med stil. Stureplan är hans nine-to-five, hans lekplats och hans hem.
Pause/Play är ett nervsammanbrott i realtid, ett porträtt av en man som blivit ett med den narcissistiska krets han umgås i, en produkt av en kall stad och en mörk tid.
YESIM BILGIC bor i Stockholm och arbetar som makeup-artist, manusförfattare och regissör. Pause/Play är den första...
Visa mer
Den man vi möter i Pause/Play är en skitstövel, men beundrad av alla. Hans totala hänsynslöshet tolkas som modern charm av omgivningen, från flickvännen Pernilla och massörskan Olga till bäste vännen Peter. Den enda som inte älskar honom är han själv.
Visserligen blir han aldrig så kåt som när han tänker på sin egen kropp, men hans självhat driver honom hela tiden in i situationer han inte kan hantera. Som en av världens mest framgångsrika fotografer har han också tillräckligt med pengar för att leva ut alla sina destruktiva impulser med stil. Stureplan är hans nine-to-five, hans lekplats och hans hem.
Pause/Play är ett nervsammanbrott i realtid, ett porträtt av en man som blivit ett med den narcissistiska krets han umgås i, en produkt av en kall stad och en mörk tid.
YESIM BILGIC bor i Stockholm och arbetar som makeup-artist, manusförfattare och regissör. Pause/Play är den första fristående delen i hennes trilogi om manliga psykopater.
Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker
Den här boken växte mer och mer. Jag kan inte komma på någon annan bok som både är så sorglig och så roligt och dessutom med en karaktär som jag starkt ogillar.
Men det var det som kom i slutet (tjuvkika inte ;) ), som lyfte det till en stark fyra.
läst som en hommage till american psycho var den riktigt jäkla bra. jag gillade att författaren är med som en karaktär. kunde varit utan efterordet, låt Mac tala för sig själv!
En spännande och intressant bok skriven från ett perspektiv jag inte brukar läsa från, dvs det manliga. Om en sk lyckad fast misslyckad person och hur han hanterar livet. Vilken duktig författare!