
Pappan tar sin utgångspunkt i upplevelsen av en far som dör i ett slags misär. Hans egen, men också vårdens. Pappan har alltid skrivit för att kontrollera världen. Nu skriver han in i det sista. Hans son får skriva ned namn på personer, medicin, platser. Pappan är rädd att förlora det sista som står på lapparna. Han försöker på något omedvetet sätt organisera sin död. Sonen försöker också hantera döden. Skriver små bitar. Så mycket han orkar. Han samlar på hög. Det blir en vardagsnära berättelse. "Boken är tunn, drygt hundra sidor, laddad och tät. Bland alla sorgeböcker jag läst sedan människor i min närhet började dö är detta en av dem som talat mest direkt till mig." - Göteborgsposten "Pappan är ett finstämt verk som med poetisk enkelhet ger oss ett vackert porträtt av en människa, samtidigt som vi ser oss själva återspeglade på vår väg genom livet." - Helsingborgs...
Visa mer
Recensioner