En personlig roman om blodsbånd, familiehemmeligheter og generasjonskløfter av en av Sveriges modigste og mest anerkjente forfattere. En pappa vender tilbake til Sverige for å hilse på en familie han ikke har sett på lenge. Datteren er gravid med feil mann, hans nevrotiske sønn har selv blitt far, og nå vil han at pappaen som er blitt farfar skal ta vare på seg selv. Den en gang inngåtte pappaklausulen må reforhandles. Men er det mulig uten at en krig bryter ut mellom far og sønn? Jonas Hassen Khemiri er en av Sveriges modigste, mest anerkjente og prisbelønte forfattere. Pappaklausulen er en personlig roman om blodsbånd, familiehemmeligheter og generasjonskløfter, og den krevende øvelsen å holde sammen som familie, uansett hva som kommer. Den er skrevet med et nådeløst klarsyn, med råhet og presisjon. Pappaklausulen er Jonas Hassen Khemiris femte roman på norsk. Den lanseres parallelt i...
Visa mer
Recensioner
Betyg 
Älskar denna bok, en fin och nära berättelse om en familj där relationerna förändras. Mångbottnade personer, träffande beskrivning av vår samtid. Innehåller allt!
2021-05-25
Betyg 
Träffsäker skildring av vardagsrelationer mellan far och son men också mellan makar och barn och svärföräldrar. Det är mycket igenkänningsfaktorer så man både skrattar och blir irriterad på beteendet. JHK har ett originellt språk som det tar en stund att komma in i. Kanske lite för många schabloner men överlag en bra bok. 3+
2020-04-16
Betyg 
Sann läsglädje! Jag ömsom ilsknar till över, ömsom tycker synd om både pappan och sonen. Fasen, vad relationer är komplexa! "Family - you can't live with them. (- - -) Pass the peanuts"
2019-11-21
Betyg
Vilken alldeles fantastisk bok. Jag pendlar mellan vemod och glädje, hopp och förtvivlan.
2019-05-25
Betyg 
Khemiri sällan sig till Gardell och Schulman, som bildar en ganska homogen trojka av att försöka kapitalisera sin familj litterärt. Dessvärre blir det ej heller här någon typ av genuint djup eller känslomässighet. Boken känns snabbt skriven, bitvis utstuderad. Givetvis kommer den att ge Khemiri en plats i Babels intervjusoffa, men bokens - och berättelsens - litterära kvaliteter är försumbara. Namnet säljer boken, inte innehållet. Jag anar ansatsen och ambitionen hos Khemiri och vilket syfte han har med boken, men det blir alltför många floskler och plattityder för att kännas originellt och äkta.
2019-01-28
Betyg
Khemiri berättar bitvis mycket igenkännande om föräldraskap men farfaderns relation till sina barn är mer komplex och söndrig. Språket är som alltid mycket träffande men själva historien berör inte hela vägen. 3+
Betyg
Ett familjedrama där allas perspektiv kommer fram, men där den 40-åriga sonen är den mesta berättarrösten. Hans far som lämnade honom och hans familj under tidiga år kommer tillbaka och sonen har tröttnat på att vara hans allt-i-allo. Samtidigt har han en hektisk vardag med småbarn och en framgångsrik fru som i princip försörjer honom. Hans eget företagande är inte lika framgångsrikt och han drömmer om något annat...
Intressant historia som fungerar rätt bra, även om omskrivningar som "sonen som blivit far" eller "pappan som blivit farfar" känns något tjatiga efter 200 sidor. Klart läsvärd!
2019-01-07
Betyg
Alla som har eller har haft småbarn lär le, skratta och sucka högt åt Khemiris på-pricken-iakttagelser om hur det livet ter sig. Varmt och som alltid med en unik berättarröst.
2019-01-06
Betyg
Igenkännande om hur det är att försöka hålla ihop en stor familj med många åsikter. Lite rörig till en början, men den växer på slutet.
Maria Eriksson gillar2018-10-27
Betyg
Tack vare att småbarnsförälderåren är på bekvämt avstånd kan jag njuta av och mer mysrysa än obehagsvåndas över denna intensiva färd genom medelklasslivets livspussel och familjetrassel.
Khemiri fångar samtiden och (invandrar)generationerna skarpsynt, flyhänt, isande och roande.
Antar att det är hans bror, som har läst in boken jättebra.
Det var med lätt darrande steg jag gick in i Shopexpresskassorna, samtidigt som huvudpersonen i boken nyss gjort samma sak och mild galenskap sen följde...
2018-10-12
Betyg
För mycket fokus på tråkigheten i vardagen, en vardag alldeles för lik min egen. Fick nästan lite ångest, på ett tråkigt sätt. Men bra ändå, förstås, och blev bättre mot slutet, så det är nästan en fyra. (Heter det inte våtservetter i Stockholm?)
