En varsamt berättad historia om en pensionerad lärare som tvingas komma till insikt om vad som är viktigast i livet och hur man kan förhålla sig till den senare delen av livet. Liam Pennywell, hade tänkt bli filosof när han var yngre men blev grundskolelärare istället. Därför bekom det honom inte särskilt mycket när han tvingades gå i pension vid 61 års ålder, för han var ändå inte så förtjust i sitt jobb. Något som däremot retar upp honom är att någon stulit hans minne! Vilket hände den första natten i hans nya lägenhet. Allt Liam vet när han vaknar upp på sjukhuset dagen efter, är att han hans huvud värker och är inlindat i bandage. Desperat försöker han få reda på vad som har hänt men den minnesförlust han lider av gör allt så mycket svårare. Det han behöver är en påminnerska någon som kan hjälpa honom att komma ihåg. Men den hjälp han får är kanske inte den han tänkt sig. "...en...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Den här boken lovar runt och håller tunt. På baksidan låter den väldigt spännande där det står att någon har stulit 61-åriga Liams minne och att han behöver en påminnerska, men den hjälp han får är inte den hjälp han har tänkt sig.
I själva boken råkar Liam ut för ett överfall som han sedan inte minns något av. Påminnerskan är bara en helt vanlig assistent som han börjar träffa, och egentligen handlar det inte mer om något av detta.
Dessutom är boken dåligt översatt och sådant har jag väldigt svårt för när jag läser. Det finns extra ord instoppade av misstag och vissa meningar är grammatiskt konstiga.
Alla dialoger i boken är tjatiga, ologiska, vresiga och tröttsamma.
På det stora hela är boken helt meningslös.
Betyg
Älskar Anne Tylers böcker! I denna stillsamt berättade historia om Liam låter hos oss läsare komma nära honom och vara med i hans liv under en ganska kort period. I brytningen mellan hans arbetsverksamma liv och övergången till ålderdomen går han igenom en period där förändringens vind letar sig in i hans stillsamma tillvaro. Som vanligt när det gäller Anne Tyler är det stillsamt och finurligt berättat. Mer är en gång finner jag mig sitta och skratta högt, men hennes fantastiska berättarteknik gör att jag känner att jag skrattar "med" karaktärerna. Man kommer dem nära och lär känna dem på ett unikt sätt, - det är åtminstone min erfarenhet när det gäller hennes böcker, och Påminnerskan är inget undantag.
Betyg
Har nyss lyssnat klart på Noah's Compass och den blev bara bättre och bättre ju längre in i romanen jag kom.
Den handlar om cirka ett halvt år i Liam liv. Han är 60 år, både änkeman och frånskild, inte särskilt utåtriktad, har studerat filosofi och nyss fått veta att han inte ska fortsätta sitt lärarjobb - som han inte är behörig till - och rättar mun efter matsäck genom att flytta till en mindre lägenhet i ett mindre bra bostadsområde.
Romanen är mycket trovärdig, vardaglig och lite vemodig. Speciellt tagen blev jag av avsnittet där han inser att äldsta dottern, vars mor dog tidigt, är arg på honom för att han lämnade henne hos andra hustrun och de båda nya döttrarna vid skilsmässan. Fast han trodde ju hon hellre ville vara med dem.