Det är i december 1880 på Operan de möts för första gången. Hon, Beatrice Löwenström, som bor med sin farbrors familj och som lever ett hårt hållet konventionellt borgarliv. Han, karismatiske Seth Hammerstaal, stadens mest omtalade ungkarl, en av Sveriges rikaste män som aldrig har levt sitt liv efter någon regelbok. Efter den kvällen tycks deras vägar srändigt korsa varandra i Stockholms societet. Seth fascineras av Beatrices intelligens och frispråkighet -hon liknar ingen annan kvinna han mött. Det dröjer inte länge förrän Beatrice och Seth inser att de är involverade i en mycket komplicerad men passionerad romans.Men, det finns planer och överenskommelser som personer i Beatrices närhet har avtalat. Planer som varken innefattar frihet, lycka eller Seth....
Visa mer
Recensioner
2020-05-02
Betyg
Jag har väldigt svårt att förstå hur den här boken kan ha fått så många positiva omdömen. Det är en helt vanlig tantsnuskroman som inte skiljer sig det minsta från de Harlequin-böcker jag brukade läsa (mest för sexscenernas skull) när jag gick i högstadiet. Karaktärerna är stereotypa och alla missförstånd tjatiga. Författaren säger sig vara feminist, men ändå målar hon upp ett helt omöjligt kvinnoideal som verkligen irriterar mig. Huvudpersonen Beatrice beskrivs som lång och smal med slanka ben, platt mage och smal midja. Ändå har hon stora bröst och kurvig rumpa, en kroppstyp som inte går att få till utan plastikkirurgi. Självklart har hon också tjockt, midjelångt hår, fylliga läppar och jättelånga naturligt svarta ögonfransar också. Suck. Glömde jag nämna att hon även är superbegåvad ovanpå allt annat? Suck igen. Trots att hon skall föreställa en så stark och självständig kvinna slutar det i alla fall att hon måste räddas och skötas om av hjälten Seth när hon ramlat av hästen och skadat sig. Man kan ju tycka att en feminist borde skriva en bok där mannen skadar sig och blir räddad av kvinnan i stället. Flera av karaktärerna är dessutom alldeles för moderna i sitt sätt att tänka, vilket inte precis bidrar till att göra boken mer trovärdig. Ett exempel är Vivienne, som efter långt övervägande motvilligt går med på att ta sin makes efternamn, och dessutom ammar sina tvillingar själv, vilket var otänkbart för en överklasskvinna vid den här tiden. Nej, det här är verkligen inte min typ av bok.
Betyg
Jag har ju alltid hävdat att romance inte är en genre för mig, i alla fall sedan någon gång på 80-talet då jag läste en del av samma typ, men då kallades det tantsnusk. Men om man bara gör sådant man tror att man gillar så utvecklas man ju aldrig så därför gav jag mig på en svensk romance. Det visade sig att jag haft rätt hela tiden. Läs mer på min blogg
2014-07-20
Betyg
Egentligen en bok som skulle kunna tilltala mig. En gammaldags story, ett genomtänkt språkbruk, intressanta karaktärer.
Men jag är inte fan av missförstånd, som många romaner bygger sina intriger kring. Denna bok består av en rad missförstånd. Så mycket att jag nästan börjar störa mig på karaktärerna. Och det är väl många kärleksscener som skildras - jag förstår meningen med de flesta av dem, att de porträtterar någon slags twist i historien och något som för deras relation framåt, men det blir väl mycket och väl ingående.
Tog till och med en paus på några dagar från boken innan jag läste klart. Boken hade stor potential, men den tappade mig lite på vägen.
Betyg
I början var jag överförtjust i romanen. A. är en skicklig författare. Efterhand blir handlingen så överdriven, skurkarna är nattsvart ondsinta, mycket pengar och lyxkonsumtion, missförstånden som hålller handlingen igång är löjliga. Erotiken var skildrad ur mannens synvinkel, bah,. Läs Diana Gabaldons skildring av Jamie som jämförelse. As roman De betvingade som hon skrev sedan är mycket bättre.
Betyg
Denna bok lämnade mig positivt överraskad. Även om språket och miljöbeskrivningarna är sådär, griper storyn tag i mig och ibland upplever jag den så frustrerande att jag skriker rakt ut. Det är ett gott betyg till författaren. Som "expert" på den viktorianska tiden ser jag brister här och där, men de bortser jag från.
Trots bristerna får denna bok årets första fyrpoängare, men det är en svag fyra som jag egentligen inte vill ge. Jag måste dock göra det, för sällan har en historia så gripit tag i mig. Jag ser fram emot att läsa Simona Ahrnstedts nästa bok som ligger och väntar på nattduksbordet.
Betyg
Äntligen har jag läst ut den! Minns inte längre när jag började på den, har lagt den ifrån mig flera gånger. Egentigen är det inget fel på den, fina miljöer och en klassisk kärlekshistoria där man vet att de kommer att få varann. Men i mitt tycke var det minst 100 sidor (av 370) för mycket av missförstånd och bakslag.
2013-01-04
Betyg
Läs! Helt underbar! Romantiskt, lättsamt, spännande och glödheta sexscener! Missa inte heller "Betvingade".
2012-10-04
Betyg
Nja jag blev faktiskt lite besviken på denna bok, Jag trodde att det var en ny Jane Austen. jag tycker att det är för mycket kyssar i denna bok, Tror inte att Jane Austen skulle gilla det. Hon tyckte inte att det var så viktigt. Sen är det också en utförligare beskrivning över hur Beatrice och Seth hamnar i sängen vilket inte heller är så relevant.
2012-09-10
Betyg
Brukar inte direkt gilla såna här sockersöta historier med självklara slut, men denna bok var mycket lättläst och svår att lägga ifrån sej. Så historien i sej får en trea, men fängslandet får en femma.
2012-06-24
Betyg
Den bästa boken jag läst. Fantastiskt upplagt, skriven och berättelse. Underbar! och jag är då ingen bokmal, men denna läste jag på några dagar fast jag verkligen inte hade tid. För jag kunde inte sluta.
2012-04-06
Betyg
Dessvärre är det ett så dåligt språk i den här boken att jag inte orkade läsa mer än 50 sidor. Synd, för själva handlingen skulle säkert bli intressant.
Betyg
Seth och Beatrices själar var den halvan som saknades hos dem båda, han för henne och vise versa. Tillsammans fulländad. Rekommenderar boken eftersom huvudpersonernas karaktärer är väldigt påtagliga, alltså du lever med dem överallt även i passionen. Mycket styrka i den här boken, mycket mera än jag kunnat föreställa mig.
2011-10-30
Betyg
En riktigt smaskig och larvig berättelse med många beskrivningar av kläder, smycken och sex så svår att lägga i från sig.
2011-10-12
Betyg
Genren kallas visst Romance. Det förklarar en del. Romantik enligt min mening var det dock inte. En okej bok trots allt.
Betyg
Riktigt taffligt skriven roman. Både tänkesätt för huvudpersonerna och uttryck lämpar sig inte för en roman som ska utspela sig på 1800-talet. Bara ett exempel är Vivienne som "motvilligt" tar sin mans efternamn. Fanns det ens något sådant val att överväga på den tiden? Liksom de flesta andra blev jag fängslad av intrigen, men störde mig på den uppenbara bristen på karaktärsutveckling Sofia t ex, är en av bokens viktigaste personer, men förblir bara en snäll och vän och vacker varelse utan egna åsikter. Likaså modern Harriet. Även symptomatiskt att trots att boken försöker ha ett feministiskt budskap (eloge till detta) så är det enbart männen som objektifierar kvinnornas kroppar. Beatrice trånar inte efter seths kropp och ser längtansfullt på hans breda bringa, på samma sätt som han betraktar hennes slanka rygg och lurviga figur. Läs Julia Quinns böcker om ni vill ha liknande berättelser men samtidigt ett bra språk och mer humor än i denna tama debut.
2011-03-12
Betyg
En bok som jag bara inte kunde släppa, det blev inte många timmars sömn den veckan.
2010-09-25
Betyg
En riktig bladvändare! Sträckläste halva natten. Skickligt vävd intrig & stor underhållning. Och jag älskar den historiska miljön. Mera, Ahrnstedt, mera!
Betyg
Recension av Simona Ahrenstedts bok Överenskommelser
Boken är utgiven på Damm Förlag och innehåller 382 sidor.
Simona Ahrenstedt är legitimerad psykolog och arbetar som kbt-terapeut. Hon bor med man och barn utanför Stockholm. Överenskommelser är hennes debutroman.
Handling: Berättelsen börjar på Stockholms Opera år 1880 och slutar den 18 december 1882. På nyårsaftonskvällen visas den stora succén Aida på Operan. Huvudkaraktären, den föräldralösa fröken Beatrice Löwenström är där tillsammans med sin farbror Wilhelm Löwenstöm och hans familj, som hon numera bor hos. Faster Harriet är sjuklig och farbror Wilhelm arbetar jämt. Kusinen Sofia och Beatrice trivs bra tillsammans och umgås en hel del. Sofias bror Edvard däremot är en något märklig ung man.
På Operan träffar Beatrice för första gången den tjusiga, utåtriktade norrmannen Seth Hammerstaal. Hon blir förtjust i honom och Seth känner sig dragen till den rödhåriga fröken Beatrice. Hon är ingen direkt skönhet, stor näsa och stora fräknar. Men det finns ändå något som gör att hon väcker intresse hos Seth.
Efter kvällen på Operan, råkar de träffa på varandra på flera festliga tillställningar, och tillslut inleder de ett passionerat förhållande. Men på grund av en obehaglig överenskommelse och misstro på varandras kärlek, blir deras förälskelse mer en hatkärlek. Ingen av dem vågar säga rakt ut hur det ligger till med de äkta känslorna. Deras vägar skiljs åt på ett trist sätt och frågan är: Kommer de att träffas och hitta tillbaka till varandra igen? Eller är deras känslor för varandra borta för alltid?
Jag brukar egentligen inte läsa kärleksromaner, men blev ändå väldigt nyfiken på Simona Ahrenstedts bok Överenskommelser, efter att den fått så många fina omdömen. Så när författaren själv frågade mig om jag ville läsa och recensera den kunde jag inte säga nej. Och det ångrar jag inte. Bara omslaget är så underbart vackert. Boken är också så otroligt vackert och roligt skriven. Jag tycker nog att Simona Ahrenstedt är en av Sveriges nya ordmästare. Hon kan verkligen formulera sig. Det kändes mer som att sitta i en biosalong än att läsa en bok. Beskrivningarna av karaktärerna, miljöerna och kläderna är helt fantastiska. Jag kan inte annat än hålla med mina kollegor som kommenterat boken på omslagets insida. Läs Simona Ahrenstedsts bok och lägg hennes namn på minnet. För här är Sveriges nästa stora författarnamn. En helt underbar bok som bör läsas.
Betyg 5/5 Kristina Simar
Betyg
Få böcker får femmor av mig.
Men en bok som får en att läsa till 02.30 på natten efter en 24 timmars tågresa har det rätta drivet.
Man bör vara romantiskt lagd, men några "plutande munnar" som en recensent skrev här ovan, lär man inte finna. Välskrivet och spännande.
Och att våga sig på att introducera en ny genre, romance, till en kräsen svensk läskrets (som dissat deckaren och kallat den dålig litteratur under alla år, när utlandet inte gör det, tex) är modigt!
Det lär komma fler böcker av Ahrnstedt, vi är många som ser fram emot nästa.