?När vi kommo hem var det Omons födelsedag d. 8 Aug, och den firades under sällsynt vackert väder ? på kvällen åto vi på verandan ? hela trädgården och bron öfver ån samt ?Templet? hade vi prydt med kulörta lyktor och små glaslyktor ? det var som en venetiansk fest. På aftonen, sent, foro vi ut och rodde på ån ? det hela var som en dröm ? absolut stillhet ? hög, blå natthimmel utan ett moln ? silfvermånen ? och så alla de små lamporna som reflekterades mångdubbelt i det svagt glittrande vattnet. ? Stjärnskott. ? En välsignad doftande lyckostund ? ?den ståndar klar och underbar,midnattens ensamma stjärna, som sakta tar i ljust förvar vår dröm med flammande kärna?. Så skriver en djupt förälskad man. Knut citerar på slutet en text han använder i Gamla Rytmer som ingår I Två dikter ur Nya visor av Ola Hansson, op.8. Knut glömde eller visste inte att Viskans vatten vid den tiden måste ha varit...
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
