En uppslukande roman som jämförts med Charles Dickens, Bram Stoker och Hilary Mantel och tagit Storbritannien med storm.London 1893. Cora Seaborne är fortfarande ung men har just blivit änka, och nu förväntar sig omgivningen att hon ska snöra åt korsetten, klä sig i svart och dra sig tillbaka med en knähund i famnen. Men äktenskapet var inte särskilt lyckligt, och rollen som viktoriansk societetsfru passade aldrig den egensinniga och frihetstörstande Cora.Hon bestämmer sig för att lämna storstaden för landsbygden i Essex, tillsammans med sin socialistiskt orienterade väninna Martha och sin mycket speciella son Francis. De hamnar i den lilla staden Colchester, där rykten om ett mystiskt odjur har skapat masshysteri hos lokalbefolkningen.Coras teori är att det rör sig om en oupptäckt art som hon är fast besluten att hitta och klassificera. Hon finner en oväntad vän och...
Visa mer
Recensioner
Betyg
En väldigt berättelseig - berättelse om en kan säga så. Det kanske är vanligt i england men att heta Cora Seaborne och William Ransome är bara störigt. Cora. Men uppskattar att läsa en så tydligt strukturerad historia med ett fint språk och målande miljöbeskrivningar. Sen kan en ju fundera på hur nice det är att Cora, maskulin, hurtig, äventyrlig och intellektuell ställs mot Williams fru, kvinnlig, sensuell, vacker och moderlig. Det är kanske ett försök att visa att det finns flera olika typer av kvinnor men det blir istället två ganska platta porträtt.
Betyg
Underbar roman med ett brokigt och lättälskat persongalleri! Cora är en spännande kvinna. Hennes relationer, till den känslige sonen Francis, till den återhållet passionerade sällskapsdamen Martha, till vännen och tillbedjaren "Trollet" och till landsortspastorn och själsfränden Will bildar navet i historien som vävs kring myten om urtidsormen i floden...
2018-06-10
Betyg
Det är en stark överdrift att jämföra denna bok med h. Mantel, den kommer inte i närheten av hennes hantverk. Men ändå finns det något intressant att hämta i karaktärernas utvecklingen som till en början framstår som ganska sterriotypa men som sedan får fler dimentioner under bokens gång. Dessvärre får personskonskildringarna större utrymme än berättelsen vilket gör boken lite seg emellanåt.