Kriget är över. Virusgudinnan är besegrad. På natthimlen syns skuggan av det som finns kvar av henne och i sin stjärnbild bär hon resterna av systrarna - jord, eld, luft och vatten. Elementens kärnor har slukats av Dunklets drake. Men när fyra ägg har lagts kommer Oriana åter till Manhem. Så löd hennes löfte och hot. Odal återvänder till en förändrad värld där elementen inte längre är pålitliga. Han måste återställa balansen, för att förhindra fullständig förintelse. Pål utkämpar en inre strid där Svala spelar en stor roll. Hur mycket kan en person begära och längta? Och vad gör du när ingen kan uppfylla dina önskningar? Orianas bälte är den tredje delen av De fem elementen. Författaren Cecilia Larsson Kostenius presenterar en alternativ sanning om vårt ursprung och visar världen ur en annorlunda synvinkel, i en egen tolkning av mytologin.
Visa mer
Recensioner
2019-09-14
Betyg 
Tack så mycket Cecilia Larsson Kostenius för recencionsex!
"Människor har en tendens att följa strömmen och göra som alla andra, bara för att de tror att det är det rätta."
Jag fick läsa Orianas Bälte utan att ha läst de två tidigare i serien för att se om den fungerar som fristående. Jag tycker att den gör det till viss del; det tar rätt lång tid att komma in i världen med alla dess olika element och vad de olika elementens folk heter, samt även rätt svårt att förstå vissa relationer för vissa karaktärer. Jag hade extra svårt att förstå relationen mellan Odal, Regina och Liv - vem var Regina för honom? Vem är Liv för honom? Annars fungerar historien väldigt bra att läsa fristående.
Orianas Bälte följer fyra stycken huvudpersoner, två killar och två tjejer. Odal, Liv, Svala och Pål. Jag har lite svårt i vissa sammanhang att förstå vilken ålder de har, eftersom en del meningar känns som att en 14-åring skulle säga, och inte en 25-åring - vilket jag har uppfattat är ungefär åldern på karaktärerna i boken. Magisystemet är väldigt välarbetat och det är lätt att förstå hur det fungerar; de olika folkslagen är samander, sylf, undin och nom där de har elementen eld, luft, vatten respektive jord. De sista elementet är energi, vilket Odal är då han återvänder till människorna som en gud. Själva boken handlar om att kriget är över, men än är inte segern vunnen. Den onda gudinnan Oriana har efterlämnat fem stycken drakar som behöver dödas för att återställa balansen för att alla människor ska kunna överleva.
Jag tyckte boken var väldigt spännande emellanåt och det var mycket twister som jag inte såg komma. Ett stort plus för de fantastiska beskrivningarna av drakarna och att de var så specifikt hur dessa drakar skulle hanteras. Språket var lättläst och det var väldigt lätt att komma in i historien och börja heja på karaktärerna. Var många intressanta karaktärer och jag gillade verkligen att kvinnor var borgmästare och piratdrottningar.
Ser mycket fram emot nästa del av serien, vill veta vad som händer!!
2019-04-16
Betyg 
4,5/5
Orianas bälte är den tredje delen i fantasyserien De fem elementen. De första två delarna i serien står som riktade till 12-15 år på Adlibris men Orianas bälte har åldersspannet unga vuxna istället. Kanske beror det på att det i den här delen är lite mer fokus på sexualitet och fertilitet än i de andra. Det kanske också har att göra med att huvudkaraktärerna är äldre än 15 i den tredje delen, vilket gör att synen på sexualitet och liknande inte är lika oskuldsfull som tidigare och alltså naturligt får ta mer plats. Annars tycker jag inte att de på något sätt skiljer sig i grovhet eller liknande. Har man ett barn som är 12-15 år kan den alltså utan problem även läsa den här delen.
De tre böckerna i De fem elementen är fristående från varandra men man har ändå behållning av att läsa tidigare delar. För mig som läst de andra två var det lagom många tillbakablickar för att jag skulle komma ihåg de tidigare böckerna men inte för många för att få mig att tappa lusten.
Larsson Kostenius har tagit en hel del inspiration från olika religioner och folktro och som intresserad är det kul att hitta likheter med namn och personligheter. Precis som i tidigare böcker gillar jag den tydlighet som finns mellan de olika folkslagen och dess element men jag gillar också att det är mer tydligt i del tre att det inte handlar om likheter utan om motsatser och att det är svårt att bara ha ett element, bara ljus eller mörker, bara svart eller vitt, osv.
Det som är bra med Larsson Kostenius karaktärer är att de får mig att känna något. Antingen lider jag med Odal eller så blir jag irriterad på honom, samma sak med Pål men aldrig känner jag mig likgiltig till dem och det tycker jag är viktigt.
Språket är bra och passar både till åldersspannet och genren.
Böckerna är uppdelade med fokus på ett elements huvudperson per bok (plus Odal som får hänga med på ett hörn ändå), och det är också en styrka. I Orianas bälte är det undinen Pål som är i fokus. Böckernas omslag speglar tydligt elementet och omslaget för Orianas bälte är oerhört tilldragande och fick mig direkt att vilja läsa boken.
