
Om konsten att läsa och skriva av Olof Lagercrantz kom ut för första gången redan 1985. Drygt tio år senare, 1996, kom den ut på nytt med ett nyskrivet förord av författaren men utan redigering för övrigt - det är bara att tacka och ta emot! Det handlar inte om skrivregler, upplägg och läsande med plikt utan boken är en betraktelse över läsa och skriva. Lagercrantz blandar eget med andras och mycket smidigt lägger han in goda råd! Det är bara till att buga för en mycket skicklig skribent och författare! Själv har jag funderat mycket över hur jag ska beskriva en gestalts utseende. Goda råd säger att läsarna inte är dumma och att en författare måste tillåta läsarens egen fantasi att flöda. Därför har jag lämnat det mesta i mina egna berättelser gällande utseende därhän - ingen ögonfärg, ingen linje av överläppen eller form på näsan. Nu vet jag på ett bättre sätt hur jag ska...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Till en början en liten och trevlig bok om hur man kan reflektera över det skriva ordet, både som skribent och läsare. Hur känslor framträder i texten, och vilka upplevelser det finns bland bokstäverna. Var till en början mycket trevlig, främst för att Lagercrantz håller en optimistisk ton och slår undan fötterna för smala tolkningar. Med andra ord håller han demokratin i den individuella tolkningsmöjligheten varmt om hjärtat. Dock vänder han andra kinden till när Strindberg kommer på tal och boken tar en något osymmetrisk vändning, då Lagercrantz gärna berättar om hur saker och ting ligger till. I och med detta expertutlåtande blir boken poserande och det demokratiskt öppna förhållningssättet är som bortblåst. Synd. Boken återhämtar sig dock igen när han åter igen strävar ut på en kärleksförklaring till det skrivna och talade ordet. Boken innehåller flertalet reflektioner som tar all läsning till en högre upplevelsenivå och även om den är något slarvigt sammansatt kommer jag med jämna mellanrum plocka fram denna lilla bok och läsa någon mening här och där, för att påminnas om hur vackert och kraftfull text verkligen kan vara.
Betyg
Det här är ingen handbok,
som titeln kan missvisa,
utan det här är mer en tolkning
av hur författaren själv ser på att läsa.
Han tar upp sina egna åsikter
om de största klassikerna
och handfasta tips
från sina egna erfarenheter.
Jag har absolut inget emot
alla åsikter och tyckanden,
däremot har jag svårt för
alla referenser och hänvisningar
just för att de flesta klassiker är främmande för mig.
Därför har jag också svårt
att på riktigt fastna i boken,
eller för den delen ta till mig
allt det som jag borde.
http://romeoandjuliet.blogg.se