Om jag s mste resa till Los Alamos

Goldman, Anita

| 2009

Flag from sv

9


I dokumentrromanens form ger Anita Goldman sin engagerade och hgst personliga gestaltning av de personer, den tid och de omstndigheter som ledde fram till skapandet av atombomben. Hon tar oss med p en resa till Los Alamos i New Mexico, med srprglad natur och urldriga indianska traditioner sida vid sida med det som fortfarande r ett av vrldens strsta centrum fr krnvapenforskning."Staden var en gng s hemlig att den inte fanns. Jag kte dit eftersom jag fascinerades av berttelsen om den grupp av unga, attraktiva, intelligenta och internationella mnniskor som mitt under brinnande vrldskrig och i allra strsta sekretess kom samman p en kenplat i sydvstra USA med uppdrag att framstlla vrldens frsta atombomb. De utgjorde en idealistisk ung elit som ville bekmpa nazismen. Men vad hnde nr fascinationen fr vetenskap och teknik gick fre moralen? Vad hnde med de...

Visa mer

Skapa konto fr att stta betyg och recensera bcker

Recensioner

Klinga

2014-06-29

Betyg

Hade svårt att bestämma mig om jag ville sätta betyget tre eller fyra. Men det finns en vaghet i hela texten som känns lite rörig. De berättande partierna som bygger på brev och samtida vittnesmål är mycket bra. Men de resonerande blir lite "lösa i kanten" och kunde kortats ner. Jag hade hellre sett mer av berättelsen om det konstruerade samhälle av forskare och genier som byggdes upp på ett berg i Los Alamos New Mexico. Där fanns projektets ledare Robert Oppenheimer ("atombombens fader"), så klart, men även andra framstående män (med fruar och barn). Bakom grindar löser de atomklyvningen gåtor och lyckas lägga grunden för både atombomben och vätebomben. På ytan lever man tillsammans och festar och arbetar tillsammans. Men av Goldmans berättelse att döma fanns det mer än ett problem som gnagde. Männen som arbetade nästan hela tiden, spriten som tröst och Bomberna. Little Boy och Fat Man som ursprungligen skulle användas över Tyskland men som istället släpptes över Japan eftersom Tyskland hann kapitulera innan bomberna var stridsklara. Samvete och skuld och insikten om hur man utan tanke på civilbefolkningen kalkylerade bombens effekt och i upphetsningen över sin egen genialitet inte såg konsekvenserna riktigt klara för sig. Projekt Manhattan var nyfikenhet, hybris och forskargärning i en enda livsfarlig kombination. Och, inte minst, Robert Oppenheimer som hade räddat ett flertal judiska släktingar från det judefientliga Europa och som ville sätta stopp för Hitler med hjälp av sina enastående kunskaper i teoretisk fysik.