"Ljusets herre ska komma och ge oss vår kraft tillbaka." viskar alverna. "Arnulf av Atlanthia ska återuppstå och ge oss vår styrka tillbaka." viskar människorna. Aldrig har någon varit så efterlängtad som den Elimin bär inom sig. Aldrig har förväntningarna varit så stora. Aldrig har ljusets och mörkrets krafter flåsat henne i nacken som nu. Hon måste skydda sitt barn till varje pris. Det nya livet rör sig inom henne och hon försöker se morgonljuset för dess skull. Utan att lägga märke till ett stilla eko. En tunn knappt märkbar rytm bakom ridån av kraftfulla hjärtslag. Något som fortfarande behöver tid att växa.
Visa mer
Recensioner
2023-04-17
Betyg 
Elimins graviditet är efterlängtad. Aldrig någonsin har någon varit så efterlängtad som det barnet, men aldrig har heller förväntningarna varit så stora. Det är hennes barn som är tänkt och förutspått att vara ljusets herre, Arnulf av Atlanthia och som ska vända kampen mellan ljus och mörker till det ljusas fördel. Men frågan är om det blir som de har tänkt sig, överhuvudtaget.
Ny begynnelse är den fjärde delen i serien Krönika över Yggdrasil. Serien är i kronologisk ordning och även om jag till viss del kan tänka mig att det går att läsa seriens böcker fristående, tjänar man väldigt mycket på att läsa dem i ordning. Det är verkligen en krönika i det att det en historia som spänner över lång tid. Här blir det dessutom lite av en släktkrönika i rakt nedstigande led, eller i alla fall väldigt nära släkt.
De tidigare böckerna har alla egentligen främst fokuserat på kvinnliga huvudkaraktärer och det har varit en styrka, men i den här kommer det ett tvillingpar, där ena parten är man. Annars är det ett gediget persongalleri, och ibland känns det som att personer byter namn hux flux (inte så hux flux egentligen men känslan finns där ändå) och då krävs det att man kommer ihåg ett nytt på samma person som fanns innan. Ett karaktärsregister hade inte varit så dumt att ha. Samtidigt hjälper det att ha läst de tidigare delarna i relativt nära tid för att komma in i det och därför har jag också vant mig och märker inte av det på samma sätt som innan.
Jag tycker om de fina kopplingarna till den fornnordiska mytologin, samtidigt som det känns eget och inte för mycket inspirerat på det sättet.
Språket är passande för genren, men precis som i tidigare delar skulle det ha behövts en korrekturläsningsgenomgång till för att fixa till alla skiljetecken kring dialog. Men, precis som innan är det något jag märker bara i början och sedan kopplar bort ganska snabbt. Det är spännande och indragande och även om det är uppenbart att det finns plats för fortsättning, känns just den här delen avslutad. Jag ser fram emot del fem och sedan, när den kommer, den sjätte och avslutande delen.
