Hur kan några tunnelbanestationer hit eller dit spela roll? Man kliver ner vid en station och kliver upp ur jorden några kilometer bort och det är en annan värld. Leah och Nathalie växer upp som bästa vänner i åttiotalets London, i stadsdelen Caldwell, med postnumret NW. Här är alla gatorna vägval, som leder till återvändsgränder eller motorvägen mot framgång. Flickornas liv ter sig till en början lika men ska utvecklas åt olika håll, Natalie som egentligen hette Keisha, byter namn, utbildar sig, skaffar sig ett fint jobb och en proper man, medan Leah gifter sig med en hårfrisör och gillar att utforska sin sexualitet.Med sin rappa stil, sin förmåga att fånga både klass och kulturmarkörer fångar Zadie Smith ett modernt London där alla har en möjlighet att lyckas, men att bli lycklig är lika svårt som var helst på jorden. För vem bestämmer när ett liv är framgångsrikt? ?Smith är helt...
Visa mer
Recensioner
2014-09-01
Betyg 
Nej! Jag som älskat hennes tidigare böcker. VAD är det här för spretig skit? Läste ut hela trots allt och bara väntade på något bra, men icke.
2014-06-01
Betyg 
Underbar och mycket nära en femma! Önskar att det fanns halva poäng. NW är en stadsskildring (London såklart, det är Zadie Smith vi pratar om) sedd ur 4 människors ögon. 4 människor med samma ursprung men olika förutsättningar. Boken hoppar mellan deras ögon och liv, i kapitel och minikapitel. Och språket är så vackert, så vackert. Jag har tokgillat hennes tidigare böcker och den här gjorde mig inte besviken. Läs den!
2014-02-09
Betyg 
NW betyder North West och är ett område i London med mångkulturell befolkning. Läsaren lär känna några olika personer som sammanfogas mest av att de lever i samma stadsdel. Mest berörande är porträttet av Natalie och hennes klassresa.
Betyg
Zadie Smiths roman, jag blir inte klok på den. Njöt så otroligt av hennes bok "Om skönhet". Hade nog förväntningar att det nu skulle ta vid där, men så är det verkligen inte, den här historien berättas på ett helt annat sätt. Och det är nog där, där som mina funderingar startar. Delarna i boken berättas på så olika sätt, ingen enhetlig röst. Sen är det också en mörk och svart historia.
På Sydsvenskan hemsida läser jag Amanda Svenssons recension av Smiths senaste alster. Kanske för att få bättre klarhet(?). Hos Svensson verkar boken har gett upphov till funderingar, i alla fall inledningsvis, om London vekligen är den drömstad, som hon så länge haft bilder av. Här träffar hon säkert rätt, för Smith punkterar verkligen bilden av det där vi tror oss veta - för människorna här i NW lever inte alls någon drömtillvaro. Segregation, det engelska klassamhället och frågor och tankar om hur man är mot sina barn, eller rättare sagt, som hos en av hudvudkarraktärena tänker, skall man verkligen ha några.
