När ingen ser

Att vilja råda över sin egen tid, sitt eget liv och sina egna val. Att inte vilja ha någon i sitt liv som på riktigt inte kan vara tyst alldeles intillEn poetisk kortroman om en människa på väg att krascha eller överleva, på väg att vilja få tystnad och plats i sig själv, i världen och i sitt eget sammanhang. Att künna vara ärlig och sortera bort det som ger dålig energi i sitt liv. Går det att lyssna? Finns det tid att lyssna? Finns det någon som kan ge en annan människa fem minuter att lyssna utan att vara tvungen att lösa? Tio minuter? Femton minuter? Men sedan då? Tog tiden slut där? Mäter vi varandra i den tid som vi måste slösa på att inte göra något vi tjänar på? Är det viktigare att bli synliggjord än att verkligen se någon annan?De vet inte ett skitFör de ser inte mitt inutiDe ser inte mitt kaosDe ser inte mina hålJag försöker ta mig över Varje dagDe hör inte ljuden Som skriker I...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Betyg

2,5/5

Det här som spoken word måste vara häftigt och som text är det också häftigt men inte riktigt lika slående. Kanske handlar det om att jag måste göra avbrott i läsandet och det skulle vara bättre om man kunde läsa allt i ett svep.

Jag gillar rytmen och jag gillar upprepningarna och en hel del av ordvalen. Att till exempel kalla sig själv för en tvestjärt tycker jag var lysande. Ibland är det mycket upprepningar och ibland fungerar de väldigt bra för rytmen och får en poäng att slå igenom ännu hårdare och ibland känns de mer som utfyllnad.

Jag gillar också typsnittet i boken, det känns som om det blir en kontrast mot det hårda innehållet med en så pass mjuk font. Språket är lättläst men sätter tonen direkt.

Det finns vissa saker som jag tycker saknas, Katja kommer in och försvinner, och det skulle jag vilja ha mer av, eller en förklaring till varför det blir som det blir. Helt plötsligt slutar det bara, och det känns som om det saknas för mig, eftersom hon verkade vara så viktig.

Som vanligt tycker jag om att Anette Skåhlberg sätter ord på sådant som ofta inte syns, eller inte får synas i samhället.