Not the End of the World

Betyg

Känns lite otippat att Buffy är en röd tråd mellan berättelserna, men varför inte?

Betyg

3,5. Tjusig komposition. Tolv noveller som mot slutet tillsammans nästan bildar en längre löst sammanhållen berättelse. Från och med den åttonde novellen i samlingen börjar karaktärer från de tidigare novellerna återkomma (som i Jonas Karlssons Det andra målet). Titeln och bokens slutord "Not the end of the world" mister sin finurlighet i svensk översättning. Bra språk, massor av fantasi och berättarglädje, men inget som lämnar djupare avtryck.

Betyg

Visst är författarinnan språkbegåvad och ibland är hon också rolig. Svart humor "too weird" för min smak.

Betyg

Älskade Atkinson. Älskade, alltför sällan lästa, novellform underbart utnyttjad.

K.A. för in det verkliga i det fantastiska och sagolika, ger en sense-of-wonder åt det mytologisk-magisk-mystiska.

I den här novellsamlingen visar sig myterna vara inte bara vid liv: de fortplantar sig, skramlar vapen, stjäl och blir bestulna, förändrar liv. Och när vi säger myter, jag och Atkinson och Barthes, menar vi såväl Zeus & co som Buffy & co, men även myter som att rätt jobb/barn/älskare kommer att göra allt bra.

Samlingen börjar och slutar med Trudi och Charlene, som på mycket goda grunder spelar en konstfärdigt detaljerad omgång av Anywhere but here. Alla novellerna griper efter varandra med sina ormhår och reflekterade solstrålar: alla personer är på något vis besläktade med någon, någonstans (...). Ständiga mytologiska liknelser, metaforer och situationer i berättelser som är väldigt down-to-Earth, livet-som-det-drabbar-dig.

Så bra och så snyggt och så writerly. Läs även allt, t ex Emotionally weird, Behind the scenes at the museum, Human croquet, Case histories, One good turn (och i augusti kommer nästa Jackson Brodie-bok: When will there be good news?!)