Nortons filosofiska memoarer

Nesser, Håkan

| 2016

Flag from sv

63


Norton är en av Sveriges mest beresta hundar. Han har jagat bollar i Central Park, tiggt köttbullar i Stockholm, spanat på tikar i Kensington Gardens och räddat en kvinna i nöd på Gotland. Allt under överseende av husse Håkan Nesser. Tillsammans fick de elva år tillsammans av äventyr och vänskap. Här berättar filosofen Norton Kierkegaard om sina talrika resor, sina bästa livsnjutartips och insikter han fått av att leva med oss tvåbenta. Med kärlek, ömhet och underfundig humor har Håkan Nesser skrivit en tänkvärd liten hyllningsbok till sin älskade hund Norton. En bok som passar såväl hundälskare som alla som någon gång funderat på hur våra mänskliga beteenden egentligen ter sig för en hund. Håkan Nesser (född 1950) arbetade som lärare i Uppsala innan han blev författare på heltid. Han debuterade 1988 med kärleksromanen Koreografen och har sedan dess skrivit kriminalromanerna om van...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

J

Jessica Hellsing

2018-09-23

Betyg

Gillade denna mycket. Lyssnade på den som ljudbok. Tomas Bolme var uppläsare och höjde boken några snäpp. Gillar inte Nesser i vanliga fall men denna ger jag tummen upp.

M

MaPa

2017-05-05

Betyg

Lättläst och söt liten bok. Ömsint, humoristisk.

M

MaPa

2017-05-05

Betyg

Lättläst och söt liten bok. Ömsint, humoristisk.

Maja Nordmyr

2016-12-15

Betyg

Jag blev tyvärr besviken. En tunn berättelse.

Jan Svensson

2016-10-31

Betyg

En kort, lite naiv, personlig betraktelse över sin bortgångna hund som nog mest uppskattas av familjen Nesser själva. Som Nesser-fan måste jag naturligtvis läsa den men denna bagatell hade jag klarat mig utan.

Annika Olsson

2016-10-13

Betyg

En ömsint skildring om Norton ur Nortons perspektiv.

E

emmakicki

2016-10-02

Betyg

Småtrevlig bok som läses i ett nafs.

Tomas Karlsson

2016-09-28

Betyg

En kort trevlig bagatell ur en hunds perspektiv.

Nikolaj T

2016-07-17

Betyg

'Jag tänkte att han kanske hade hemlängtan men när jag frågade honom svarade han bara, att det vara samma hav här som där och att gräset smakade ungefär samma.'