Nina är fem och ett halvt år och har en bästa kompis som heter Nour. Nina har långt, rakt, mörkt hår, starka armar och hennes bästa färg är röd. Om Nina själv fick välja skulle hon mycket hellre vara världens farligaste snöleopard än en flicka på fem och ett halvt. För snöleoparder har tänder vassa som knivar och de ser och hör bättre än någon människa på jorden. Det här är berättelsen om ett år i Ninas liv. Det handlar om att sova över hos en kompis för första gången och om att vilja byta födelsedag. Om att gå i simskola och hur det kan komma sig att man kanske ljuger lite grann ibland. Nina och snöleoparden är en rolig, allvarlig och träffsäker högläsningsbok med stor igenkänningsfaktor.
Visa mer
Recensioner
Gustavs Bokhylla (finns på Ins
2020-08-25
Betyg 
Vi läste denna bok tillsammans jag och 7-åringen.
Han kunde känna igen sig i mycket och boken öppnade upp för mycket diskussion vilket var mysigt.
Illustrationerna är fina och gör en glad och det är lätt att se personerna och situationerna framför sig.
Boken kan läsas fristående.
@barnboksfamiljen på instagram
2020-08-17
Betyg
Jag och mellanbarnet (6,5 år) har bestämt oss för att läsa alla fem böckerna om Nina tillsammans och vi började såklart med första delen.
I första boken får vi lära känna Nina som egentligen helst av allt skulle vilka vara en snöleopard. Berättelsen utspelar sig under hela hennes sista år på förskolan. Där vill hon helst av allt leka med bästa vännen Nour.
En berättelse som fångar Ninas vardagliga liv om kompisar, att känna sig utanför, viljan att vara speciell och det bedrövliga i att råka göra sig illa. Det pirriga i att sova över hos en vän för första gången och att gå i simskola. Sen ibland att det kan bli extra jobbigt när man gjort något knasigt.
Jag högläste som sagt för mellanbarnet och det fanns delar i boken när hon tappade intresse och istället smög iväg. Vid dessa stunder tyckte hon det blev lite väl stillsam vardagsrealism men valde ändå att återkomma till boken varje gång. När Nina skadar sig i boken och behöver operera sig blev hon helt fast i högläsningen. Det kanske låter obehagligt med ett skadeskeende men Guner har lyckats beskriva det på ett sätt som inte skrämmer. Så denna bok passar även bra för mer känsliga själar. Boken innehåller såväl småroliga inslag som mer allvarligt, allt skrivet med ett starkt barnperspektiv.
Jag som förskollärare kan irritera mig på vissa dialoger med pedagogerna i boken. Det är dock så små detaljer att det är inget att hetsa upp sig över enligt mig. Exempelvis sättet pedagogerna stundvis talar om förskolans yngre barn känns något förlegat, tyvärr så kan säkert de dialogerna förekomma i en del förskolor fortfarande.
Texten levandegörs av ett antal fina illustrationer av Loka Kanarp. Fint att förlaget satsat och tryckt illustrationerna i färg boken igenom. En träffsäker högläsningsbok full av igenkänning för de barn som går sista året på förskolan.
