
Richard Mayhew is a plain man with a good heart -- and an ordinary life that is changed forever on a day he stops to help a girl he finds bleeding on a London sidewalk. From that moment forward he is propelled into a world he never dreamed existed -- a dark subculture flourish in abandoned subway stations and sewer tunnels below the city -- a world far stranger and more dangerous than the only one he has ever known...Richard Mayhew is a young businessman with a good heart and a dull job. When he stops one day to help a girl he finds bleeding on a London sidewalk, his life is forever altered, for he finds himself propelled into an alternate reality that exists in a subterranean labyrinth of sewer canals and abandoned subway stations below the city. He has fallen through the cracks of reality and has landed somewhere different, somewhere that is Neverwhere.
Visa mer
Recensioner
Betyg
I början förstod jag ingenting och genom hela boken hade jag ganska svårt att förstå tonen i boken. Var det tänkt att den skulle vara mörk? Rolig? Ett mysterium? Efter att ha sett trailern till Good Omens förstod jag lite bättre vad Gaiman sysslade med. Och det är egentligen exakt den här typen av filmer jag brukar dras till. Som bok var det lite svårare för mig. Jag älskade början (när jag väl började förstå vad som hände) och världen som Gaiman lyckats skapa. Men ungefär 100 sidor in så blev boken ganska långsam och jag tror problemet är att det inte fanns någon större fråga som höll läsaren intresserad och nyfiken. Slutet var också bra men jag tror att jag kommer behöva läsa om boken med nya ögon och kanske bara njuta av åkturen istället för att ständigt fundera på vad som kommer att hända längre fram.
Betyg
Nääää. Jag är fortfarande inte övertygad av Neil Gaiman. Jag TROR att han ska vara en författare som jag älskar. Men i stort sett varje bok jag läst av honom (och jag har tamejtusan läst en del - The Ocean at the End of the Lane, Coraline, Stardust, Sandman, The Graveyard Book - fler böcker än av många andra författare) lämnar mig oberörd alternativt med en känsla av ofullbordan. Som att det inte varit så bra som jag hade hoppats, eller som beskrivningen antydde. Lite som Tim Burton. Jag tycker aldrig det blir så bra som recensionerna gör gällande. Tycker inte de förtjänar att vara så hyllade som de är, att folk gör lite väl stort rabalder för saker som inte är SÅÅÅ bra. Neverwhere lämnade mig med exakt den känslan: att det liksom lovade stort men att jag fick gå besviken från uppgörelsen ändå? Jag längtade i princip hela boken igenom efter att det skulle ta slut, men herregud, det var en evighetsplåga. Extra jobbigt var det att boken inte var helt seriös. Att det skulle vara lite "kul", sätten som Richard uttryckte sig eller beskrivningarna av grejer. Gamla klyshor, använda "finurligheter" och så TYDLIGT där Gaiman liksom tyckte sig själv vara rolig? Och herregud vad han hade en förkärlek till att räkna upp saker. Så fort han fick chansen skulle saker räknas upp i evighet, antal änglar, allt som gick att köpa på marknaden, vad för saker som fanns i Mr Croup och Vandemars hem osv osv. SÅ tjatigt och störigt.
Nej helt ärligt, den här berättelsen var tråkig och irriterande. Gaiman har inte övertygat mig ett dugg.
Betyg
Älskar London så bara miljön är ett plus. Lägg till det en lite viktoriansk känsla med tunnlar och smuts så har jag fastnat. Boken känns som nytänkande i sin genre och allt det galna har svar som känns trovärdiga mitt i galenskapen. Det är något som saknas för en femma och det kanske är ytligheten i London Above som stör, jag vet inte riktigt. Underbar bok iallafall.
Betyg
Idén är svinbra - under London finns ett annat London som kan nås via interdimensionella portaler - men utförandet dras med knäppa, ointressanta karaktärer och tramsiga konflikter. De ställen i texten som låter London Above och London Below mötas är ofta suggestiva och fantasieggande, och lyfter romanen från bottennotering. Överreklamerad författare?