
Kathy, Tommy och Ruth växte upp på ett isolerat internat på den engelska landsbygden. De fostrades till att tro att de var speciella och att deras hälsa var viktig inte bara för dem själva utan även för samhället. Men varför var de egentligen där? När Kathy i 30-årsåldern tänker tillbaka på sin uppväxt börjar hon minnas saker. Hon minns hur folk som sökte sig utanför internatets grindar inte kom tillbaka och hur människor som kom utifrån verkade vara livrädda för dem. När minnesbilderna fogas samman går sanningen så sakteliga upp för Kathy. Never let me go är Ishiguros första roman på fem år och kritikerna och läsarna är eniga: Never let me go är en enastående läsupplevelse. Det är en skildring av tre barns gemensamma uppväxt, men också en skönlitterär kommentar till aktuella frågor som genetik och kloning. Kazuo Ishiguro, född 1954 i Nagasaki men uppvuxen och bosatt...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Det kan ha varit 2011 som jag såg filmen Never let me go. Då hade jag ingen aning om att den baseras på en bok och det fattade jag nog först när Kazuo Ishiguro fick Nobelpriset. Eftersom jag kom ihåg (det som jag trodde var) slutet, som då fick mig att dra efter andan så köpte jag boken på bokrean 2019. Sedan har den, som många andra böcker, blivit stående oläst. I år tyckte jag att det äntligen kunde vara dags så jag tog med den i min Boktolva.
Det här med minnet är ju vanskliga saker, har jag upptäckt. Det som jag minns som slutet på filmen är knappt mitten av boken. Nu vet ju inte jag om filmen slutar där, eller hur uppbyggnaden är. Det minns jag inte, men jag har mycket svårt att tro att det slutar där i filmen. Tyvärr är det nog i alla fall så att boken blev lite förstörd av att jag visste vad det var som pågick. Ingen överraskning alls.
Never let me go lyckas inte riktigt beröra mig, förmodligen på grund av uppbyggnaden, och engagerar mig inte heller. Den är helt osentimental och det gillar jag. Filmen måste jag nog se om nu, jag minns den som bättre än det jag precis har läst.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg https://bokslut.blogspot.com/2025/03/bok-never-let-me-go-av-kazuo-ishiguro.html
Betyg
Boken berör ett väldigt intressant ämne och har ett upplägg som man borde ryckas med i, men själva storylinen, hur denna fortlöper och är skriven är mest av allt märkligt i sammanhanget. Som många andra här påpekat skrivs boken i en dagboksstil men det är inte det som skaver tycker jag (huvudpersonen är ett barn/ungdom så det känns ganska rimligt) men det faktum att boken stannar på relationsnivå några vänner emellan och deras typ utflykter och aldrig lyfts till struktur och samhällsnivå... Ett konstigt val att skriva på det sättet och om det vardagliga om ett sådant tungt ämne. Det är säkert någon tanke med det men det blir inte bra med bara relationer och tjafs när den intressanta grundidén blir bortskriven i bakgrunden. En svag trea.
Betyg
En bok som inte levde upp till förväntningarna. Väldigt mystisk och vilseledande - välskriven. Däremot känns det som att det inte hände så mycket förrän i slutet, i min mening väldigt seg. Samtidigt är detta INTE min typ av bok, så gillar man dystopier är den absolut värd ett försök, men slopa de höga förväntningarna.
Betyg
Redan från start har boken en krypande obehaglig stämning och författaren beskriver ytterst detaljerat och målande, men inte särskilt värderande, en hemsk dystopi. Det blir som en helt normal vardag som inte ifrågasätts när det handlar om en extremt oetisk livsstil. Men minst lika mycket som det handlar om detta (och för tankarna till exempelvis dagens djurhållning) handlar det om vänskap och kärlek och de hierarkier som finns under framför allt tonåren. Det handlar lika mycket om det som inte sägs och det som något ger sken av. Mästerligt!
Betyg
Skulle absolut inte säga att bokens beskrivning matchar vad som faktiskt händer i boken. Språket känns lite som en 15-årings dagbok och till och från blev det lite väl hoppigt. ”The big reveals” nämns bara i förbifarten och får ingen kraft. Miljöer och händelser kan få flera sidors beskrivningar men människorna får man knappt någon bild av alls.
Seg start men när man väl kom in i den gick den ganska snabbt att läsa. Skulle varken säga att den är bra eller dålig. Jag har läst den men skulle tyvärr inte tipsa andra om att läsa den.
2018-11-02
Betyg
En trög start men historien växer efter hand. Tänkvärt om hur människan anpassar sig till vad som förväntas av henne.
2018-08-25
Betyg
Perfekt bokklubbs bok för att starta diskussion. Tyvärr fångar inte språket mig alls och blir inte engagerad i karaktärerna.
Hur mycket rättar vi oss efter ödet utan att revoltera? Hur mycket ifrågasätter vi och påverkar vart vi hamnar?
2018-08-02
Betyg
Gripande berättelse med ett intressant tema. Jag saknade dock en förklaring till varför ingen i boken ifrågasätter det som sker. Jag fann det osannolikt att en stor grupp barn och ungdomar helt skulle acceptera sitt öde helt utan frågor, speciellt givet miljön i vilken de växer upp. Det osannolika i karaktärernas reaktioner gjorde att karaktärerna inte riktigt kändes äkta och gjorde det svårt att helt ryckas med.
Betyg
Never Let Me Go - Kazuo Ishiguro
På ett isolerat internat vid namn Hailsham, på den engelska landsbygden, går eleverna Kathy, Ruth och Tommy. Kathy, i 30-årsåldern, reflekterar och återberättar sin skolgång och uppväxt och börjar minnas skrämmande och underliga saker från tiden på internatet. Varför var de egentligen placerade på internatet? De har samtliga blivit försedda med förmyndare och skolas av lärare. De fostras och skolas att tro att deras hälsa är det viktigaste, för dem och samhället. Men det föreligger en större lögn än de kan tänka sig. En sådan som ska omkullkasta dem och deras liv för alltid.
I det borttappade hörnet Norfolk, England, återfinns Kathy, Ruth och Tommy. De är de borttappade barnen som handlingen centrerar kring. Deras öden kantas av isoleringen och indoktrinering i ett system som exploaterar dem. Det är en skrämmande och spännande roman i vilken författaren och Nobelpristagaren Kazuo Ishiguro lyckas skildra en gripande berättelse om kloning och genetik. Det är en roman om moraliska och etiska grundprinciper samt ansvaret och konsekvenser för framställningen av människor. Det är en handling som berör viktiga övergripande samhällsfrågor, men också sådana på individnivå och hur enskilda personers liv påverkas av dessa.
Romanen ger upphov till flera starka och fundersamma frågeställningar om hur kreativitet avslöjar en persons sanna själ och kanske till och med om klonade människor faktiskt har en själ. Därtill är det en tankeställare kring hur vårt samhälle ska förhålla sig etiskt till kloning och genetik. Vad är liv och hur värderar man egentligen liv? Romantiteln, Never Let Me Go, är väl genomtänkt och kraftfull. Förutom att det är huvudkaraktären Kathys favoritlåt är det också en titel som bär en genomslagskraft som sannerligen tränger in sig i läsarens själ och lämnar enorma avtryck. Det är en låt som bär enorm genomslagskraft och djup i handlingen. Never Let Me Go är en roman som när man lagt ned är svår att återhämta sig ifrån.
Betyg
Språket fångar mig direkt, rakt, enkelt och rikt. Miljön är en engelsk internatskola. Redan från början byggs mystiken upp. Vad är det egentligen som händer där på skolan? Är det något speciellt med eleverna? Bit för bit nystas verkligheten upp och är nog så skrämmande. Den skildrar en framtid som jag hoppas aldrig blir verklighet, där vissa individer är mindre värda än andra. Eleverna har många frågor, som de så småningom listar ut svaren på själva.
Jag älskar verkligen den här boken och rekommenderar dig varmt att läsa den!
Betyg
Efter en timmes lyssnande sover jag som en stock. Efter sammanlagt fyra timmars lyssnande så raderar jag radioföljetongen från min spelare. Mirja Turestedt läser här förträffligt bra, och jag hade troligtvis inte orkat komma hälften så långt ifall jag läst den för hand- men handlingen, intrigen, karaktärerna, till och med språket- tråkigt, tråkigt, tråkigt. Men så förstår jag ju också sällan storheten i de som tilldelas nobelpriset. På rak arm kan jag enbart komma på Doris Lessing som faktiskt tilltalat mig av de sista tjugo nobelpristagarna som jag brytt mig om att prova på att läsa. Den här har jag totalt glömt inom en vecka. Ingenting som jag kan rekommendera.
Mitt slutbetyg blir en solklar, 1:a!
2016-06-30
Betyg
Det tar ett tag innan läsaren fastnar, men sen...
Ledtrådarna kommer en och en tills man inser det hemska syftet.
2015-12-04
Betyg
Stark dystropi. Vänskapen är i centrum av denna berättelse. Hur påverkas vänskapen av yttre och inre omständigheter. Deprimerande och rörande. Välskrivet som vanligt av Ishiguro. En stark 3:a
2013-02-19
Betyg
Surrealistisk historia som vecklar ut sig allt eftersom. Trots att det i början var obegripligt vad boken egentligen handlade om, grips jag som vanligt av Ishiguros berättelse. Trevlig läsning.
2013-01-04
Betyg
After having read about how people think about this book I felt I had to interfere. I am not sure about the Swedish version, and of course reading a book in translation is never the same thing. Yet, I feel that in order to understand this kind of plot one should have some basic notions about literature. For instance, the use of the unreliable narrator and only this technique makes the story plausible, then it does not matter who the characters are. I hope that people read this and next time just think before you write.
Antonieta
2010-05-25
Betyg
Obehaglig, tragisk, dyster berättelse som stannar kvar i minnet, men nåt obestämbart gjorde att jag inte tyckte den var så bra som jag trodde. Ämnet, språket, det känsloneutrala....jag vet inte, men den berör, absolut.
2009-11-19
Betyg
Den gör sååååååååå ont i hjärtat! Jag hade den i tankarna flera veckor efter att jag läst ut den.