
Lilla P var en helt vanlig liten tös, fast ovanligt envis. Hon sa bara nej, nej, nej till allting. Hon sa nej när hon skulle bada, och hon sa nej när hon skulle upp ur badet. Hon sa nej när hon skulle till dagis, och hon sa nej när hon skulle hem från dagis. Alla var så bekymrade. Vad ska vi göra med lilla P? sa farmor och morfar och mamma och pappa. Men ibland är det väldigt bra att kunna säga nej, särskilt när det kommer främmande farbröder som vill bjuda på äpplen och visa hemliga vädurskaniner!
Visa mer