
Nattfåk fick pris för Bästa svenska kriminalroman 2008 av Svenska Deckarakademin! När den kraftfulla storm som kallas fåken drar in över Öland gör man bäst i att hålla sig hemma. Fåken som kommer med is, snö och dimma och som drar med sig allt i sin väg. I Johan Theorins nya bok har det blivit vinter på norra Öland. Familjen Westin har nyligen flyttat dit från Stockholm, till en stor gammal ödegård som de tänker renovera. Snart får de höra en del ruskiga sägner om stället. Sådant som naturligtvis bara är skrock och vidskepelse. Eller? Det dröjer inte länge innan svårförklarliga saker börjar hända. I Nattfåk får vi stifta bekantskap med en rad nya människor, men också möta några vi redan känner - inte minst den pensionerade sjökaptenen Gerlof Davidsson. Precis som Skumtimmen är det en stark och oförglömlig läsupplevelse, en blandning av kriminalroman, spökhistoria...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Nattfåk är en väldigt mysrysig bok som får läsaren att vilja läsa vidare för att få svar på vad som har hänt. Jag är inte någon människa som dras till deckare men jag tycker att Theorin har lyckats skapa en annorlunda deckare som jag uppskattar. Jag skulle inte säga att det är den bästa bok jag någonsin har läst men den är absolut bra. Människorna känns verkliga och miljöerna kan man nästan se framför sig. Boken är dessutom väldigt välskriven och jag gillade hur storyn hela tiden byggdes upp för att slutligen sammanflätas. Boken besvarar alla läsarens frågor och lyckas snyggt knyta ihop alla trådar. De sista 100 sidorna är väldigt intensiva! Slutet var oväntat och jag kommer definitivt läsa fler böcker av Theorin.
2016-09-14
Betyg
annorlunda, mystisk och emellanåt lite märklig men bra. Inte den klassiska deckarjargongen.
Betyg
Sträckläste denna bok! Det jag gillar med den är det lite mystiska samt att handlingen inte är spikrak. Man får reda på lite i taget om t.ex Esther och under tiden man läser hinner man fundera och undra, bli nyfiken. Jag blev fäst vid personerna som är vanliga människor med sina egna för-och nackdelar.
Betyg
Gotisk deckare där det öländska vinterlandskapet fungerar suveränt som backdrop. Theorin rör sig ledigt precis på gränsen mellan skildringen av det fantastiska och en framställning som är helt förnuftsbaserad med logiska förklaringar av märkligheterna. Det framåtriktande mysterieskapandet är hantverksmässigt mycket effektivt, även om det kanske överanvänds. Dessvärre finns här en sorts grötmyndig realism i botten som hindrar Theorin från att på allvar tävla med någon som John Ajvide Lindqvist. Stark trea.
2012-03-05
Betyg
Helt okej bok. Lite ovanlig för att vara en deckare då en tragisk familjehistoria är det som boken huvudsakligen handlar om. Men författaren skriver bra.
Betyg
Den här boken blir enligt min mening aldrig lika bra som varken "Skumtimmen" eller "Sakta Psyko". Kanske beror det på att jag har läst tre Theorin på en knapp månad och börjar se tydliga mönster i hans berättarteknik som stör mig något. Det är nästan som han har gått en författarkurs och fått hem en mall över hur en spänningsroman ska skrivas. Vore trevligt om han kunde variera sitt upplägg i framtiden. Hur som helst måste jag medge att han trots det ovan nämnda håller mycket hög klass och att han är en författare som alltid levererar.
2011-12-17
Betyg
Spännande fram till slutet där boken tappar. Man väntar o väntar på att det skall hända. Hade väntat mig lite mer kring händelseförloppet o karaktärerna i slutet.
2011-08-11
Betyg
Avslagen läsk var min första tanke men jag måste ändå ge den höga poäng för det måste inte vara så spännande så man får ont i magen. Lättläst och gemytlig. Detta är min första Johan Theorin bok och jag kommer absolut fortsätta!
2011-05-27
Betyg
Gillar Johan Theorins deckare. De är lättsmälta men ändå händelserika och spännande.
Betyg
Jag är imponerad av Theorins gestaltning och hur han får alla trådar att flätas samman i slutet. Det här är ingen deckare i vanlig mening och det tycker jag är bra. Jag brukar klaga på att det slösas med våldsskildringar i dagens krininalromaner men i Nattfåk är det verkligen sparsmakat och skickligt använt. Jag lyssnade på boken istället för att läsa den och det tror jag var bra. Trots att jag tycker den var bra får den bara en stark trea. Jag blev helt enkelt inte engagerad i människorna som han skriver om. Men som sagt den är klart läsvärd.