Vi vandrade mellan gapande ruiner och rostiga bilvrak, monument över den gamla världens undergång. Nafta hade blivit tagen av en raggbest och Hugust tappat vettet av Rötan. Vi var inne på våra sista konserver och snart fanns bara rötvatten att dricka. Men vi hade inget val. Vi måste hitta Eden. Vi kunde inte komma hem till Arken tomhänta, Folkets öde vilade på våra axlar. Plötsligt stannade Krin, zonstrykaren som ledde vägen genom smoggen. ?Zongastar?, väste hon och höjde sitt slagträ med spikar. Jag fyllde lungorna, redo att spy ut en kaskad av eld mot den som kom för nära. I nästa sekund steg ett isande skri från ruinerna omkring oss. Mutant: År Noll tar er till Sverige efter den stora katastrofen. Människans stolta civilisation har slocknat. Våra städer är ödelandskap, vindarna sveper ostört längs gator förvandlade till gravfält. Men livet håller ut. Bland ruinerna lever Folket....
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
