Från ett smutsigt barnhem i Indien anländer Maja till sommarhuset i Bohuslän.Året är 1969, en tid full av framtidstro. Hennes adoptivfamilj är idealisk: föräldrarna är kulturkändisar, farfar professor, syskonen begåvade och självständiga. Men Maja är en gåta. Trots kärlek och uppmuntran förblir hon stum och otillgänglig. När Maja är fyra år följer hon med sina tonårssyskon för att tälta ute i havsbandet. Under natten försvinner hon spårlöst. Sex veckor senare finner man henne vid Musselstranden, långt från den ö där hon försvann. Ulrika, kamrat till Majas storasyster, följer händelserna på nära håll. Som vuxen grubblar hon fortfarande över Majas försvinnande. Hon beger sig på nytt till Musselstranden och gör ett märkligt fynd. Som en mörk skugga i bakgrunden finns en annan ung kvinna, Kristina, som skapar sina egna bilder, sin verklighet, av vad hon finner vid havet. Kanske har hon...
Visa mer
Recensioner
Betyg 
Det är svårt och sätta fingret på exakt vad det är. Men jag älskade verkligen denna boken! Den väcker saker i mig från barndomen och den trollbinder i sitt berättande. Det som höjde upplevelsen ännu mer för mig var att jag läste den på semester på Västkusten. Och sedan att vi besökte Tångevik där platsen utspelar sig.
2015-01-04
Betyg 
Först gillade jag inte alls boken och tänkte sluta läsa. Sedan växte berättelsen sakta fram och vävdes ihop... Jag insåg att så många av tankarna i boken var tankar som jag själv haft, om sommarhus och levernet där som inte längre finns tex. En riktigt vacker historia som jag kommer att bära med mig länge.
2014-08-16
Betyg
Den första bok jag läste av författaren var Hembiträdet, den gick som följetong i Dagens Nyheter (tror jag att det var) och jag läste lite då och då när jag fick tid över. Till slut blev jag så fängslad av berättelsen att jag köpte boken och läste från början till slut. Sedan var jag fast för Marie Hermansons sätt att skriva.
Musselstranden gör mig inte besviken, den fångar direkt och väver ihop förfluten tid med nutid till en väv som knyts ihop i de absolut sista raderna. Ett fängslande sätt att skriva på.
Boken börjar med Ulrika som tillsammans med sina två små pojkar återvänder till barndomens strand, där hon tillbringade en dramatisk sommar tillsammans med sin väninna och hennes familj. När hon visar pojkarna musselstranden gör de en hemsk upptäckt. Kan det ha något samband med vad som hände i Ulrikas barndom?
Från det ögonblicket går författaren tillbaka i historien och berättar om Ulrikas barndom och vad som hände den där sommaren då allt förändrades.
Ja, det är verkligen en spännande berättelse, som höll mig fången hela tiden. Rekommenderar dig varmt att läsa boken.
2014-08-16
Betyg
Den första bok jag läste av författaren var Hembiträdet, den gick som följetong i Dagens Nyheter (tror jag att det var) och jag läste lite då och då när jag fick tid över. Till slut blev jag så fängslad av berättelsen att jag köpte boken och läste från början till slut. Sedan var jag fast för Marie Hermansons sätt att skriva.
Musselstranden gör mig inte besviken, den fångar direkt och väver ihop förfluten tid med nutid till en väv som knyts ihop i de absolut sista raderna. Ett fängslande sätt att skriva på.
Boken börjar med Ulrika som tillsammans med sina två små pojkar återvänder till barndomens strand, där hon tillbringade en dramatisk sommar tillsammans med sin väninna och hennes familj. När hon visar pojkarna musselstranden gör de en hemsk upptäckt. Kan det ha något samband med vad som hände i Ulrikas barndom?
Från det ögonblicket går författaren tillbaka i historien och berättar om Ulrikas barndom och vad som hände den där sommaren då allt förändrades.
Ja, det är verkligen en spännande berättelse, som höll mig fången hela tiden. Rekommenderar dig varmt att läsa boken.
2014-05-18
Betyg
"Trollbindande", "stark", "gripande" och "suggestiv" beskrivs Musselstranden som på omslaget. Under större delen av romanen är den en stilistiskt fulländad bladvändare som behandlar bergtagenmotivet på flera nivåer. Berättelsen som utvecklar sig är skräckhistoria av naturromantiskt snitt, uppväxtskildring och relationsdrama i ett. Jag hade dock föredragit en lika mångtydig och inspirerande avslutning som början, i stället för den lite jolmiga 'kiss off' det blir nu. Detta drar ned betyget från 5/5. Jämför gärna Musselstranden med Ajvide Lindqvists Människohamn (där den försvunna flickan också heter Maja...); Hermansson framstår som en så mycket starkare författare och Musselstranden som en så mycket mer sammanhållen och fulländad roman. (För att inte tala om den valhänta amatören Rosesund, som försöker göra något liknande i den usla Förvriden.)
2013-08-25
Betyg 
Språket är bra, berättelsen är ganska bra, särskilt beskrivningen av sommarmiljöer. Den var spännande men jag tycker inte att intrigen håller.
2012-10-18
Betyg
I mitt tycke den bästa boken Marie H skrivit. En läsupplevelse utöver det vanliga!
2012-06-17
Betyg
Vi ska diskutera språk i läsecirkeln. Musselstranden är en mångbottnad bok som tar upp våra egna speglingar pågott och ont när vi konfronteras med olika människor.
2012-05-10
Betyg
Det finns ett fåtal böcker till vilka jag återvänder med jämna mellanrum. Böcker i vilka jag hittar nåt nytt varje gång jag läser dem. Till de böckerna hör Marie Hermanssons ”Musselstranden”. En suggestiv berättelse med ett underbart språk som rinner lätt som vatten över boksidorna. Miljö- och personbeskrivningar målar detaljerade bilder samtidigt som Hermansson lämnar precis lagom till läsaren att själv fundera över. Boken är 260 sidor tjock och inte en bokstav känns onödig trots att jag läst dom allihop förut.
Ulrika, bokens huvudperson, tar med sina två söner till sin barndoms paradis. En plats hon själv inte besökt sedan hon var tonåring. Allt är förändrat, ändå sig likt och minnena fyller henne tillsammans med insikter. I en otillgänglig klippskreva på musselstranden gör pojkarna ett makabert fynd och Hermansson ger liv åt en osannolik berättelse som utspelar sig några sommarveckor i början på sjuttiotalet med utflykter såväl framåt som bakåt i tiden.
Inga levnadsvisdomar eller djupa filosofiska resonemang. Bara en underbar berättelse som trollbinder från första till sista sidan.
Läs den.
http://booksri.wordpress.com
2011-09-23
Betyg
Längesedan jag läste denna men den har stannat kvar hos mig. Lite mystisk.
2011-09-05
Betyg
Lyssnade på boken och som ljudbok var den perfekt, ej för komplicerad, ej för djup, intressant och spännande, välskriven och målande och fantastisk uppläsare!
2011-08-10
Betyg
Underbar och spännande berättelse. Ingen kriminalare eller deckare -men det gick inte att lägga den ifrån sig ändå!
2010-08-17
Betyg
Jag tyckte om den här boken, men inte så våldsamt som "alla andra" verkade göra, när det blev en sådan hysteri kring den här boken. Personligen tycker jag bättre om Hermanson i novellform - men det är jag det.
2010-03-08
Betyg
Kände igen mig mycket i denna bok. Jag har också tillbringat mina ungdoms sommrar i ett sommarhus, inte på någon sjärgårdsö dock. Jag kände igen det underbara sommarlandskapet, de ändlösa lekarna med min kompis som bodde i huset bredvid. Sommrarna var de jag längtade till efter de långa vintrarna i stan. Jag trivdes inte i skolan och föredrog att vara för mig själv. Jag ville utforska saker på egen hand, ungefär som Kristina i boken.
På sommaren förändrades allt, där var det alltid grönt, förföriskt, oändliga sommar ängar, fågelkvitter och vackra varma sommarkvällar.
Denna bok var läsvärd redan från första sidan, det är sällan böcker är det. Jag läste ut den på fyra dagar men jag kommer aldrig att glömma den.
2010-02-12
Betyg 
Tråkig! Hade hört så mycket gott om boken så jag undrade hela tiden när de som var så bra skulle börja....
2009-11-14
Betyg
Mystisk underbar berättelse. Men de sista 30 sidorna kändes märkligt nog överflödiga.
2009-10-09
Betyg
otroligt gripande såsom alla marie hermanssons böcker. och varje gång får man ta sig en funderare efteråt. Fantastiska människoöden.
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Skönlitteratur
