Varje sommar läser jag en bok av P-O Enquist och den hör boken skildrar hur det var när arbetarrörelsen mötte västerbottningen. Jag älskar språket och skithushumorn och känner släktskap med människorna han skildrar.
Går från absurda avsnitt som är kraftigt humoristiska, till att skildra arbetarnas (usla) villkor, till att avslutas med ett tungt slut som knyter ihop alla trådar utan att på något sätt försöka kompromissa.
Jag formligen älskade den här boken och rycktes med i historien.
Detta trots att mina förväntningar innan var ungefär noll och jag endast läste den för att jag var tvungen.
Hoppsan...