Mörkrets väg : en bekännelse

Cox, Michael

| 2007

Flag from sv

40


En kall oktobernatt 1854 i en mörk gränd i London dödas en oskyldig rödhårig man. Edward Glywer håller i kniven och han gör det för att han måste öva sig på att mörda. Mörkrets väg är hans bekännelse.   Edward har alltid haft höga tankar om sig själv och trott att han var menad att bli något stort. Men med en romanskrivande moder som ensamförsörjare ser släkttavlan inte särskilt lovande ut. Möjligen kan det finnas oklarheter i familjens förflutna som skulle kunna förändra allt och det blir Edwards livsuppgift att sprida ljus över omständigheterna och göra allt för att utkräva sitt rättmätiga arv och sin position i samhället.    Vår oberäknelige berättare tar med oss på en gastkramande resa djupt ner i skumma viktorianska gränder, opiumhålor och snuskiga bordeller fulla av förtappade unga kvinnor, men också till det förtjusande godset Evenwood där Edward möter kärleken och med den kanske även...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

E H

2014-04-01

Betyg

Tyvärr kom en annan bok emellan som jag var mer sugen på att läsa.
Får ta denna bok vid annat tillfälle.

Maria Johnson

2011-02-15

Betyg

Mörkrets väg på svenska. Edvard Glyver växte upp med en ensamstående mamma, först efter mammans död får han reda på att han är adopterad. Han tar sig ett annat namn och tar anställning på en advokatfirma för att försöka bevisa att han är den han är och att han har rätt att ärva sin mycket rika far. Han möter på många hinder på vägen och hans ständiga fiende, Phoebus Daunt, som han träffar redan under studietiden blir inskriven i faderns testamente. Daunt gör allt han kan för att Glyver inte ska kunna bevisa sin börd. Miljöskildringarna och karaktärerna känns äkta, och trovärdiga men, det är många karaktärer och boken är indelad i sju delar och det gör att det hela känns rätt så rörigt. Temat i boken är hämnd.

J

Jasmine S

2011-01-07

Betyg

Boken lämnade ett avtryck hos mig, jag var helt besatt av att läsa ut den så fort som möjligt.

H

Hedvig Andersson

2009-05-21

Betyg

Jag skulle vilja beskriva Mörkrets väg som en finlitterär deckare. Den har ett vackert och gammaldags språk men en trögare handling
än sina populärlitterära motsvarigheter.
Historien börjar intensivt med ett mord, men avstannar strax i en rad noggranna beskrivningar
av föregående år, som efterhand bildar ett pussel av orsaken till jagets handlingar. Författaren
kan lämna trådar lösa i flera hundra sidor eller nämna en detalj i förbigående, men binder skickligt ihop allt till slut. Boken utspelar sig i mitten av 1850-talet och vi får följa med till både bordeller och förnäma middagsbjudningar. Ibland blir det påfrestande pretentiöst med alla historiska och litterära referenser, särskilt som de följs av förklarande stjärnor. Det tydliga berättarjaget i
historien, som flera gånger vänder sig direkt till läsaren, analyserar och berättar sin historia på ett så sakligt sätt att jag sällan känner mig verkligt engagerad eller känslomässigt involverad. Men orkar man ta sig igenom alla, ibland långtråkiga, passager och sidospår får man till slut sin
belöning i en intelligent och välskriven historia.