Märkliga dofter i en lägenhet utgör spår som leder Elínborg vidare i en mord- och våldtäktsutredning, som drar nedåt i en mörk virvelström i en fördärvad människas inre och bakåt i tiden till den yttersta orsaken. En man hittas i en lägenhet i centrala Reykjavik med halsen avskuren och med flera skärmärken på halsen. Han har också byxorna nerdragna till fötterna och på överkroppen en t-shirt av mer kvinnligt snitt som det står San Francisco på. Under hans säng hittas en lila ullschal. Elínborg tar denna gång hand om utredningen; Erlendur gav sig ju i väg till sina barndomstrakter på östra Island i förra boken, Frostnätter. Elínborg känner lukten av tandoorikryddor i schalen - hon är ju intresserad av all slags matlagning, och det är faktiskt hennes näsa som för denna utredning framåt. I den döda mannens svalg finner man rester av Rohypnol och man kan konstatera att han haft samlag strax...
Visa mer
Recensioner
2019-11-04
Betyg
Jag gillar Indridasons lugna tempo i utredningarna på Island. I denna bok ersätts Erlendur av Elinborg som utredare och det gör inte boken sämre. En av de bättre i serien med en riktigt bra intrig och persongalleri. Stark 3:a
2014-05-06
Betyg
Rätt trist, gillar hans tidigare bättre med den buttra huvudpersonen..
Inget driv i storyn
Betyg
Jag gillar deckare på tv och film. I bokform har jag svårt med upprepningarna, formlerna, klichéerna, vävandet och knåpandet med alla detaljer. Trots alla priser som denne författare har fått blev jag besviken (eller snarare bekräftades mina farhågor). Segt, ointressant och oväsentliga men pliktskyldiga glimtar ur alfaspanarens liv.
Betyg
I den här sjunde delen om de isländska poliserna så är Erlendur puts väck, han har stuckit österut för att finna svaret på gåtan om vad som hände hans lillebror, när han försvann i snöovädret för en evighet sedan. I stället är det Elínborg och hennes matlaging som står i fokus. Läs mer på http://bokslut.blogspot.se/2012/10/morka-strommar-av-arnaldur-indriason.html
2012-01-30
Betyg
Helt ok, men lite seg och ganska dyster. Inget man läser om igen om man säger så.
2011-04-11
Betyg
Våldtäkter, rohypnol, tandoori och bilverkstad. Elinborg som ensam utredare, Erlendur i ödemarken, lite orolig för honom är jag allt. Som alltid väldigt snabbläst och fängslande, 2-dagarsbok.
Betyg
Jag har i tidigare böcker saknat att jag som läsare inte får en riktig känsla för karaktärerna, varken bra eller dålig. Det känns som det är ett avstånd mellan författaren och framför allt Erlendur. Deras relation känns sval och det smittar av sig på läsaren. I Mörka strömmar får vi komma Elinborg närmare än vad vi gjort med Erlendur. Därför gillar jag faktiskt bytet av huvudkaraktär. Att byta huvudkaraktär kan annars vara lite trixigt.
Boken innehåller mer vardagsnära och familjära speglingar än tidigare böcker. Som matintresserad tilltalas jag av beskrivningarna av Elinborgs experimenterande i köket men är man inte matintresserad kanske man finner dessa passager tråkiga.
Jag gillar kontrasten mellan det långsamma, men behagliga, tempot och drivet i handlingen. Jag uppskattar, som jag skrivit tidigare, att författaren inte ägnar sig åt onödigt brutala eller blodiga detaljer.
Lite konstigt tycker jag att det känns att dofter får en så stark betydelse i upplösningen för boken, inte bara än gång utan två. Slumpen och matlagningen gör att Elinborg kommer något på spåren.
I boken suddas gränsen mellan offer och förövare ut vilket är spännande och det skapar tankar som jag bär med mig när jag läst färdigt boken.
Jag tycker faktiskt bättre om Mörka strömmar än vad jag gjorde om förra boken, Frostnätter. Känslan är bättre, intrigen lika bra och språket något sämre
På www.bokbrus.se finns fler ljudboksrecensioner.
/Pia