Mörker. Passion. En skog som dödar. Och en magi så stark att den hotar att slita sönder världen.I den oändliga skogen Eytherthlarn lurar faror runt varje hörn. Mohrelda har vuxit upp dold från omvärlden, jagad för sitt demoniska blod och den oberäkneliga kraften det besitter. En mäktig häxa har hållit hennes mörka magi i schack, men hur länge kommer det räcka?Stjärnalvernas härskare Nemurath söker efter demonflickan och tror att den som kontrollerar hennes kraft kontrollerar allt. När han av misstag skadar en oskyldig kvinna som gått vilse i skogen tar han henne till sitt slott för att läka henne, utan att veta att kvinnan i själva verket är demonflickan han sökt efter så länge. En mystisk sjukdom gör Mohrelda svagare för varje dag. Röster viskar i väggarna och hon ser saker som ingen annan ser. Vem är hon? Var härstammar hon ifrån? Och vem är egentligen den rättmätige arvtagaren...
Visa mer
Recensioner
2023-09-15
Betyg 
Mohrelda har vuxit upp, dold från omvärlden, i den farliga skogen Eytherthlarn. Hon har demoniskt blod i sina ådror och det jagas hon för. Bland annat av stjärnalvernas härskare Nemurath, som tror att den som kontrollerar demonflickans kraft, kontrollerar allt. Medan han letar efter henne möter han och skadar en oskyldig kvinna i skogen. Han tar med henne till sitt slot för att läka henne, utan att veta att den han har tagit med sig är den han också letat efter. Problemet är bara att Mohrelda, som hör röster som uppmuntrar henne att döda Nemurath, blir sjuk och svagare för varje dag. Samtidigt som hon och Nemurath lär känna varandra, bör hon ta ett beslut. Ska hon erkänna vem hon är, lyda rösterna, eller helt enkelt försöka ta sig ut i skogen för att ens kunna överleva?
Demonflickan är samtidigt den fjärde delen i Alvblodstrilogin och första delen i serien om Mohrelda. Jag har läst de två första delarna i trilogin, men inte den tredje. Även om jag tycker att den här boken ger flera tillbakavinkar till böckerna i Alvblodstrilogin, tycker jag att den här står bra på egna ben och att den går väldigt bra att läsa utan att ha läst dem.
För den som har läst tidigare delar, är det ganska tydligt vem Mohrelda brås på, då hon har bra en väldigt bra blandning av sina föräldrars temprament, sinne och humor, men hon är ändå en egen person. En som är lite bättre på att styra sina impulser och tunga än vissa andra. Jag tycker om den relation som byggs upp mellan Mohrelda och Nemurath men jag tycker om att de ändå är sig själva. Så mycket man nu kan vara sig själv när man måste dölja vem man är. Wistrand är väldigt duktig på att skriva om just den här sortens kvinnor. De som är ironiska, sarkastiska, självständiga och starka men som ändå är fulla av kärlek, lust, vet vad de vill ha och som ofta tar det. Det är väldigt uppfriskande att läsa om.
Det kanske inte är en bok för den som är helt ovan vid fantasygenren, men för den som gillar världar som är djupt genomarbetade och skapade på ett snyggt sätt, med ett helt eget språk och ibland väldigt krångliga namn, då är det här grejen för dig.
Wistrands kärlek till fantasyn som genre är mycket tydlig och även om de här smått krångliga namnen ibland kommer och liksom fastnar på tungan (även den mentala), flyter den här boken på ett väldigt bra sätt. Det är spännande, det är vackert och det är uppretande, och är man som jag och tycker att sex kan vara lite jobbigt att läsa om, så går det att skumma. Språket är bra och känns tydligt igen som Wistrand.
Slutet ska vi inte ens prata om, vilken cliffhanger. Jag vill veta vad som händer nu på en gång!
