
Lukijoiden ylistämä tarina onnellisesta lapsuudesta alkoholisti-isän tyttärenä. Kirjassaan Åsa Linderborg muistelee isänsä kuoleman jälkeen heidän yhteistä elämäänsä. Äiti lähti toisen miehen perään ja Åsa kasvoi murheellisen yksinhuoltajaisänsä, västeråsilaisen metallitehtaan karkaisijan ? ?Ruotsin parhaan? ? kanssa. Minua ei omista kukaan on tarina luokkasidonnaisuudesta, miehuudesta ja ulkopuolisuudesta. Ja alkoholin vallasta ja tyttären ahdistuksesta, kun unelma muutoksesta voittaa erottumisen pelon. Huumorista tulee tämän työläissuvun selviytymiskeino kansankodin suuruuden ja 1970-luvun lopulla alkaneen romahduksen keskellä. Kirja ei kuitenkaan ole kuvaus onnettomasta lapsuudesta, sillä kurjuus on ennen kaikkea aineellista. Isä on hauska, ja kunhan hän vain saa päivittäiset oluensa, hän omistautuu tyttärelleen lähes kokonaan. Kortin peluun lomassa he puhuvat suurista asioista,...
Visa mer
Recensioner
2023-10-21
Betyg
Så gripande, välskriven och relevant. Jag hade väntat mig något annat, men blev tagen av det här. Bra bok!
2019-11-28
Betyg
Läste den för några år sedan men tänker fortfarande på den ibland. Fin historia men också ganska sorglig. Skyldigheter till sina föräldrar stannar mina tankar kvar vid
Betyg
Kärleksfull skildring om att växa upp i en dysfunktionell familj. Denna bok har följt mig och den fick mig att förstå att trots att ett barn har en uppväxt kan det finnas ljusglimtar och kärlek. Ens eget helvete är i alla fall ens eget...kan vara värre att hamna i en ny miljö där du inte känner till och kan spelreglerna, har svårt att förhålla dig till sakernas tillstånd.
2015-08-14
Betyg
Jag vet inte hur många gånger jag läst om denna. Är så underbar. Språket är lätt fattligt och storyn är otrolig. Ett epos om välfärdsstaten Sverige förfall. Lite som Fogelström men i andra änden.
Betyg
Det har tagit tid att läsa denna bok. Jag kan spekulera i varför. Det som mest talar för att den inte fängslade mig är att språket i den lite påminner om en tråkig föreläsare som egentligen har något jätteintressant att berätta men det liksom faller på språket. Eftersom boken inte bjuder på någon direkt dynamik glider jag in och ut ur kapitel utan att egentligen känna att barndomsskildringen ger mig mer än att vardagar kommer och går. Tyvärr är det en tragisk uppväxt, men det känns som att Åsa håller sin pappa om ryggen, och ger honom en kärleksfull beskrivning där hans tillkortakommanden får tala för sig själv utan fördömande vilket är fint. Möjligen kommer fördömandet i form av beskrivningar och kommentarer från andra släktingar, men inte från berättaren. Jag är glad att jag läst den men ledsen för att den inte grep mig så som jag hade önskat och det skyller jag inte på innehållet utan snarare på det ganska platta odynamiska berättandet.
2013-09-05
Betyg
Gemytlig liten bok, som för mig kändes ngt trist och lite för enkel. och tunn, men helt ok.
Betyg
Det är en rak och ärlig skildring av hur det var att växa upp i Västerås under 70-talet med en alkoholiserad pappa. Boken har lite av en "det funkar"-mentalitet, det är inte nattsvart trots att det egentligen är en ganska tragisk historia. Men tack vara all kärlek som ändå finns där blir det en bra balans mellan allt. Absolut läsvärd.
2013-06-24
Betyg
Humoristisk, kärleksfull, insiktsfull, fantastiskt intressant bok om en dotters kärlek till sin pappa!
2013-04-08
Betyg
Fin barndomsskildring men den räckte inte riktigt hela vägen, grep inte tag och berörde inte på djupet.
Betyg
Fantastiskt gripande. Leif har sidor som jag önskar att många andra hade. Åsas rädsla att konfrontera sin relation till pappan skaver i bröstet. Jag läste boken pärm till pärm och tårar rann av glädje och sorg. Jag önskar att jag kunde ha så tydliga minnen och detaljer från min barndom. Läs denna bok!
2012-07-11
Betyg
Halvtrist och poanglost portratt av forfattaren och hennes alkoholistpappa Leif Andersson. Jag laste den for att den handlade om Vasteras, forfattaren gick pa samma gymnasieskola som jag, kanske t.o.m. samtidigt ett ar, om inte annat sa samtidigt som min storasyster, och i brist pa annat. Jag kande inte igen arbetarmiljon, visste inte att en kommunist som Asa med ett alko som Leffe som pappa fanns i samma stad som jag. Konstigt, overraskande och meningslost. Las den inte.
2012-05-23
Betyg
Vet inte om jag ska tycka mest synd om den stackars ensamma Pappan Leif som inte har kraft nog att ta tag i sitt liv, Eller stackars dottern Åsa som bara är ett maktlöst barn. En väldigt gripande och hjärtskärande bok om ovillkorlig kärlek Pappa & Dotter emellan som visar en annan sida av missbruk än den vi vanligtvis ser - Att den riktiga Leif alltid fanns kvar där, bakom alkoholen och att ett liv kan vara vackert & värdefullt trots missbruk. Jag grät mig igenom hela bokens andra hälft.