Gunnar Hardings poesi är avklarnad, konkret, vardagsnära och stillsamt vemodig. Det börjar bli sent. Gata för gata växer glömskans städer. Tiden finns snart bara i vad den lämnar efter sig. Vänner och förtrogna har fallit ifrån, en efter en. Utanför lägenhetens fönster mörknar byggnaderna, träden, himlen. Och på tv löser kommissarie Wallander sitt sista fall.
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
