
Mike Larsson har ett stort hjärta, men en stubin lika kort som håret på hans snaggade hjässa. Därför har det mesta gått snett i hans 45-åriga liv. Men när han en vacker höstdag friges från Kirsebergsfängelset i Malmö har han bestämt sig: Nu ska han bli en bra man. Nu ska Robin få en riktig farsa. Det är till Tomelilla på Österlen han beger sig när fängelsets portar öppnas. Där finns 14-årige Robin hos fosterföräldrarna Sune och Gunborg. Där bor också Mikes ende riktige vän Bubbelkungen i ett gammalt stenhus under ett kastanjeträd vars löv fläckats av sjukdom. Robin är sviken och misstänksam. En pappa som kommit och gått, krökat ner sig och begått brott. En mamma som aldrig funnits. När han lyssnar på kompisen Kennys snack om att allt är blattarnas fel hamnar han i en ordentlig knipa. Mikes jobb på Boris skrotfirma för honom till en porrfilmsstudio i Lövestad och på ett mystiskt uppdrag i...
Visa mer
Recensioner
2021-11-01
Betyg
Alltid bra böcker av Olle L även om denna inte tillhör hans bästa. Småtrevlig läsning är det iaf.
2013-05-17
Betyg
Boken får en stark fyra av mig. Den har ett bra språk och intressanta karaktärer som man verkligen känner för. En bok jag blev glad och rörd av. Christian Fex läser mycket bra och engagerat.
2013-02-03
Betyg
Måste ge den en 5:a, om än inte så stark.
Gillade den , lätt och snabb att läsa. Lätt att tycka om personerna.
2012-08-16
Betyg
Det här var tyvärr inte min sorts bok. En blandning av deckare och fars. Man blir aldrig riktigt klok på vad Lönnaeus vill med boken.Han får mig varken att skratta eller känna spänning dock.
2010-11-30
Betyg
En bok man kan läsa när man inte har något för sig. Hoppas at författaren kan skriva några snäpp bättre kommer det att bli mycket bra böcker.
Betyg
När jag läste Olle Lönnaeus debutroman Det som skall sonas så tyckte jag att den var riktigt bra. Som jag skrev i tidigare inlägg fick Lönnaeus Svenska Deckarakadimns debutpris 2009. Mina förväntningar på bok nummer två var ganska höga. Lönnaeus möter, till min stora glädje, mina förväntningar. Den kanske till och med är ett strå vassare än debutromanen. Mike Larssons rymliga hjärta är en underbar roman som väcker många känslor av glädje, sorg, uppgivenhet och hopp.
När jag läser boken upplever jag det som Lönnaeus känner starkt för Mike, Robin och bubbelkungen och dessa känslor förmedlas på ett övertygande sätt till läsaren. Det är inte bara karaktären Mike som har ett stort hjärta utan detta gäller även Robin och Bubbelkungen.
Beskrivningarna av Mike, Robin och Bubbelkungen är övertygande och känns väldigt äkta. Karaktärstrion får nästan allt utrymme i boken. Det ägnas väldigt lite tid till andra karaktärsbeskrivningar och jag tycker att det är skönt. Skildringen av tex polischefen och socialkillen är knappa men det känns helt okej eftersom dom är oviktiga för historien.
Jag är inte helt förtjust i slutet. Jag vill inte gå in för mycket på varför för då kanske jag avslöjar för mycket. Men det jag kan säga är att jag upplever det som att läsaren får alla svaren. Jag hade gärna sett att några frågor var obesvarade så att det finns något att fundera på när jag läst färdigt boken. Det hade gjort boken mer intressant.
Sammanfattningsvis är detta en stark och gripande roman.
På www.bokbrus.se finns fler ljudboksrecensioner.
/PIa